Förlossningsavundsjuk

När jag läser och hör om andras förlossningar som var en bråkdel så långa som min samt där de inte sprck ens det lilla minsta blir jag avundsjuk och missunnsam.

Varför skulle jag få en så jävlig förlossning (jag vet att det finns värre...)  när så många, enligt min partiska jämförelse, glider räkmacka genom förlossningen.

FAN

Tror det känns värre eftersom jag fortfarande har sviter av eländet.

Underlivet är out of function

Ska ringa Kvinnokliniken i veckan..nån m åste elt enkelt titta på vad som är fel...allt är trångt, stelt och smärtsamt...och nej det bllir inte bättre...senaste månaden har inte ett endaste framsteg nåtts och det är trots allt 15 veckor sedan lillasyster T föddes...det borde åtminstone bli bättre och bättre...men här blir det snarare värre.

Sex känns just nu som om det är något som jag inte kan ha mer, menskopp när det är aktuellt skulle på inga vilkor fungera.
Jag får dock in en vaginalkula om 3 cm i diameter...men det gör fortfarande skitont..det är på vippen så smärtsamt att det inte alls fungerar.

Pilla sig i snippan

Om ni ser en, numera rödhårig, kvinna med barnvagn som är ute och går och ni börjar fundera på om hon har problem med underlivet eftersom hon är dä och pillar hela tiden...så kan det vara jag som är ute på en promenad som är längre än vad mina bäckenbottenmuskler orkar hålla inne vaginalkulorna.

Nästa kula

Nu har jag tagit en tyngre variant...gör fortfarande ont att pilla in dem...och att få ut dem...men övning ger färdighet....

Framsteg i underlivet

Fick in en vaginalkula idag....det gjorde ont men det gick med vilja och hjälp av glidmedel. Kanske har mitt envetna mandeloljemasserande av mina ärrvävnader hjälpt lite för nu var det inte tvärstopp, som det var förrut, utan bara jäkligt trång och ömt... men det gick!!!

Inte trodde jag att jag skulle bli så glad för att jag med smärta kunna föra in en 2,5 cm kula *s*

Nu kan jag börja träna knipet
Får ett hopp om att slippa operation
Får ett hopp om ett sexliv 2009

Underliv

Bara att inse...underlivet är pajjat. Jag måste ringa kvinnokliniken efter årsskiftet (jag skulle ge det tre månader sa BM) och be dem kika på eländet och se vad man kan göra åt det...sen väntar ytterligare läkning och celibat....tur att lillasyster T är värdens finaste och är värd all smärta och elände (även om jag börjar bli lite less....)

Vad är problemet...att ett stygn släpte och att jag numera har ytvå ingångar och det stramar det blev väl tajt om man säger så...ärrvävnaden är lika töjbar som en skrivbordskiva altså är hela nederdelen av slidöppningen helt stum...inget som är grövre än ett tjockt finger kommer in...

men det är bara härligt att föda barn....

En hyllning till linfröet

Laktulos - släng dig i väggen

Ett par matskedar linfrö i ett glas med vatten på morgonen och kvällen är avföringens och underlivets bästa vän.

Billigare
Nyttigare
Naurligare
KRAV-märkt

Underlivsbesiktning

Idag var det dags för besök hos BM och besiktning av underliv och kontroll av knip. Jag blev godkänd i alla delarna;
- utvändigt underliv
- invändigt underliv
- knipförmåga

Jag är med andra ord läkt..men det finns alltid ett men...(flera...)

Jag har läkt ihop lite fel. BM trodde inte att det skulle vare sig kännas eller synas men jag skulle såklart höra av mig om det skulle störa mig.
Klippet och den invändiga bristningen har ju såklart orsakat ärrvävnad...den är öm och stel. Maseras med fördel med olja (sedär då hade jag fortsatt användning av min snippolja ;)

BM är nöjd med knipet...det är dock inte jag. (Jag läcker när jag nyser...det gillar jag INTE). Jag var betydligt starkare innan underlivsmasakern. Så det blir till att träna mer knip och så småningom ska jag väl kunna pilla in vaginalkulorna så att jag kan styrketräna bäckenmuskelaturen ordentligt .

Min lilla yttepytte hemorrojd som jag hade innan (och inte märkte av egentligen) har växt till sig och blivit öm och dum, den får för sig att blöda ibland...kan se ut som om någon har slaktat något när jag varit på toaletten...(som tur var verkar det som om slakten har lugnat sig för denna gången)...den föredetta yttepyttiga har dessutom fått sällskap av en tjock kompis. Den senare hoppas jag vill ge sig av...jag har dock inte så stort hopp om det...

Hon frågade hur jag hade tänkt kring preventivmedel...jag har ju inte tänkt så mycket alls. Ömmheten och stelheten från hoptråcklingen av mitt underliv har ju inte lockat till att prova sex (psykiskt kan jag ju iof gärna tänka mig lite sex). Tror jag återkommer nästa år om det. Skulle vi få till det innan dess så ligger det några kondomer i nattduksbordlådan (som storasyster A hittade i förrgår och undrade vad det var .... jag sa att det var en plastbit som var Pappas som hon skulle lägga tillbaka...)

Följetongen av mitt underliv fortsätter....Nån gång ska jag kunna skriva  "the happy end"...nångång ska jag kunna skriva att allt är som förrut...åtminstone  så gott som...

Med glada hoppsa steg...

... drog jag på morgonen iväg till apoteket - här ska köpas vaginalkulor! Nu ska underlivet återställas till sina fornstora dagar, jajjamensan!

Väl hemma med mina kulor öppnade jag asken med andakt, läste instruktionen, la mig på golvet för att lite smidigt föra in en av de lättaste kulorna...nu skulle här börjas träna knip på en alvarlig och seriös nivå...

Men...tvärstopp....det gjorde skitont...inte en chans i världen att ngn kula kommer in där (och inget annat heller som är grövre än ett pekfinger). Nu ser man en mastodont-stor kula framför sig men nejnej det är en liten beskedlig kula om kanske 3 cm i diamter - mindre än en normalstor penis alltså...(det kom ju för f-n ut ett barnhuvud där för fem veckor sedan... och det var garanterat större än 3 cm i diameter....det kände jag alldelles bestämt)

Bara att inse att min sk fölossningsskada (att jag blev sydd invändigt) sätter stopp för både mer avancerad träning och sex för ett tag framöver...hur länge till kan man undra...

Deprimerande. Kalldusch...jag som var så taggad....nu känner jag mig mest moloken och än mer säker på att det här med vaginala förlossningar är crap och ett av de saker här i världen som är högt (kankse högst) överskattade.

Får prata med BM om detta åxå när jag ska dit nästa vecka...

Stygnen

"stygnen är sydda med självupplösande tråd"
"de brukar inte fungera på mig, de löser inte upp sig och de som sys invändigt brukar krypa ut eller bli inflamerade"
"men då har de inte använt självupplösande tråd"
"hmmpf"


...och vad var det jag sa....
 
(sluta läs nu om du är lättäcklad)

Två varblåsor med halvupplösta stygn har jag redan punkterat nära ändtarmen. Och nyss upptäckte jag  att det som jag trodde var en del av ett brett ärr var en stor blåsa - den är punkterad men jag får inte ut stygnet. Upptäckye även att det jag trodde var ömmhet pga klippet var ytterligare en inflammation...

Oh yes..I love föda barn...både före, under och efter....

Få se hur det ser ut om ngn dag...annars måste nog någon kolla upp det hela...


Nyare inlägg
RSS 2.0