Mammaklädersshopping
Med ett bra UL i ryggen kände jag att det var dags att uppdatera min tjockisgarderob. Jag kommer ju vara högravid en hel sommar och måste ju ha lite kläder även för denna säsong...och jag misstänker att det kan bli jäkligt skralt med kläder i affärerna när det väl är sommar...så igår på lunchen (och lite i helgen) slog jag till.
Det blev:
- ett par 3/4 jeans
- ett par 3/4 beiga lite cargoinspererade byxor
- tre par trosor (låga mamma-hipsters) otroligt sköna
- en "bonn"-blus
- två linnen (ett grönt och ett randigt i glassfärger)
- en mörkbrun omlotttunika från POP (Tradera)
- en klänning (tradera)
- en vindstopperfleece (Bagehra Outlet i Avesta), i stor storlek, ljusrosa att ha som jacka
Jag har redan sedan tidigare 2 par jeans, ett par svarta linnebyxor, ett par kritsrecksrandiga finbyxor (dock med låg midja och det är obekvämt), ett par mjukisbrallor, ett par cargobyxor (åxå tyvärr emd låg midja), några kortärmade tröjor och några långärmade t-shirts, en skjorta, en klänning, ett svart baslinne och en gammal sleten linnekjol.
Med en komplettering på en kjol och ett vitt baslinne borde jag klara mig, tycker jag. Kankse blir det några fler trosor åxå...för de var ljusvligt bekväma...och faktiskt inte mer mamma-kläder över dem än att de kan användas sen åxå - de är liksom bara lågt skurna med lite extra vidd i midjan.
Inser att min mamma-garderob kommer att vara dubbelt så stor som när jag väntade A - men det är inte så märkligt...jag kommer att vara gravid över två säsonger samt att jag har blivit tvungen att använda mamma-kläder 10 v innan jag blev tvungen att göra det med A.
Vem vet...om lusten slår till kankse jag modebloggar lite mamma-kläder. Skulle det vara intressant?
Det blev:
- ett par 3/4 jeans
- ett par 3/4 beiga lite cargoinspererade byxor
- tre par trosor (låga mamma-hipsters) otroligt sköna
- en "bonn"-blus
- två linnen (ett grönt och ett randigt i glassfärger)
- en mörkbrun omlotttunika från POP (Tradera)
- en klänning (tradera)
- en vindstopperfleece (Bagehra Outlet i Avesta), i stor storlek, ljusrosa att ha som jacka
Jag har redan sedan tidigare 2 par jeans, ett par svarta linnebyxor, ett par kritsrecksrandiga finbyxor (dock med låg midja och det är obekvämt), ett par mjukisbrallor, ett par cargobyxor (åxå tyvärr emd låg midja), några kortärmade tröjor och några långärmade t-shirts, en skjorta, en klänning, ett svart baslinne och en gammal sleten linnekjol.
Med en komplettering på en kjol och ett vitt baslinne borde jag klara mig, tycker jag. Kankse blir det några fler trosor åxå...för de var ljusvligt bekväma...och faktiskt inte mer mamma-kläder över dem än att de kan användas sen åxå - de är liksom bara lågt skurna med lite extra vidd i midjan.
Inser att min mamma-garderob kommer att vara dubbelt så stor som när jag väntade A - men det är inte så märkligt...jag kommer att vara gravid över två säsonger samt att jag har blivit tvungen att använda mamma-kläder 10 v innan jag blev tvungen att göra det med A.
Vem vet...om lusten slår till kankse jag modebloggar lite mamma-kläder. Skulle det vara intressant?
Mat
Igår var jag hungrig....
07:00 Frukost: En tallrik havregrynsgröt
08:15 Mellanmål: Två mackor, en banan och två kiwi
10:00 Mellanmål: En banan och ett äpple
12:00 Lunch: 3 små potatisar, morotsallad och en normalstor laxbit, 2 kiwi
Efter lunchen är jag så hungrig att magen skriker och börjar göra ont av hungermagknip. Jag försöker bota genom att äta allt som kommer i min väg
14-16 Mellanmål: 2 bananer, 1 päron, 1 äpple
16:30 Förkvällsmat: Fil och flingor, 0.5 banan, 2 mackor
Det börjar nu släppa liiite i magen
18:00 Kvällsmat: 2 korv med bröd, 5 kakor, 1 glasstrut
Äntligen slutar magen göra ont....
20:30 Kvällsmellis: En tallrik fil med flingor
Jag känner mig för första gången på hela dagen någorlunda mätt
07:00 Frukost: En tallrik havregrynsgröt
08:15 Mellanmål: Två mackor, en banan och två kiwi
10:00 Mellanmål: En banan och ett äpple
12:00 Lunch: 3 små potatisar, morotsallad och en normalstor laxbit, 2 kiwi
Efter lunchen är jag så hungrig att magen skriker och börjar göra ont av hungermagknip. Jag försöker bota genom att äta allt som kommer i min väg
14-16 Mellanmål: 2 bananer, 1 päron, 1 äpple
16:30 Förkvällsmat: Fil och flingor, 0.5 banan, 2 mackor
Det börjar nu släppa liiite i magen
18:00 Kvällsmat: 2 korv med bröd, 5 kakor, 1 glasstrut
Äntligen slutar magen göra ont....
20:30 Kvällsmellis: En tallrik fil med flingor
Jag känner mig för första gången på hela dagen någorlunda mätt
Ultraljuds resultat
Allt var bara så där underbart normalt som det ska vara när man är gravid. Lättnad, Lycka, Ljuvligt.
Hjärtat slog så fint och hela Liten såg hel och fin ut.
BF beräknades tilll 29 september = helt enligt mina egna beräkningar.
Till en början som Liten men snart så vaknade h-n och började sträcka på sig och flexa lite med armar och ben.
Underbara lilla mirakel!
Det enda smolket i bägaren var att jag var så kissnödig att jag på fullt allvar trodde att jag snart skulle spricka. Man ska nämligen inte kissa de närmsta timmarna innan ett UL (före vecka 20) Jag kissade kl 11...och kl 12.15...men var ändå kl 13 totalt överstinn med piss....
Hjärtat slog så fint och hela Liten såg hel och fin ut.
BF beräknades tilll 29 september = helt enligt mina egna beräkningar.
Till en början som Liten men snart så vaknade h-n och började sträcka på sig och flexa lite med armar och ben.
Underbara lilla mirakel!
Det enda smolket i bägaren var att jag var så kissnödig att jag på fullt allvar trodde att jag snart skulle spricka. Man ska nämligen inte kissa de närmsta timmarna innan ett UL (före vecka 20) Jag kissade kl 11...och kl 12.15...men var ändå kl 13 totalt överstinn med piss....
Ultraljud idag kl 13
Jag är så nervös att jag mår illa.
Tänk om....
Tänk om....
Att komma ihåg om jag sedan undrar
v 18
Brösten har ökat en dryg kupstorlek = jag är bystig = ganska kul
Liten bökar runt lite då och då = defintitivt lugnare än A vid samma tid.
Jag känner mig 100% säker på att det är en liten Pontus i magen
Jag mår ganska illa från och till - speciellt på kvällarna
Naglarna som var så fina i början har helt gett upp och är nu riktigt, riktigt risiga. Känns väl igen från när jag väntade A.
Huden är inte bättre den, Dock intelika blemmig som när jag väntade A, men lika tjorvig men ömsom torr, ömsom fet, ömsom någotannat.
Jag har nu varit förkyld i tre veckor - jävligt irriterande. Jag orkar inte längre gå de fem trapporna upp till kontoret. Vart ska detta sluta? Jag måste få börja röra lite på mig snart innan jag blir helt forsoffad och superfet. Tack och lov att jag ingen våg äger - det hade förmodligen varit en deprimerande siffra. Fast jag önskar mig en våg...dubbelbottnat. Jag har däremot mätt mig lite och inser att så här stort har aldrig mitt höftmått varit - inte ens i slutet när jag väntade A.
Jag mår bra, jag njuter av denna graviditet, jag känner mig lycklig. Visst är jag orolig och nojjig - men det tar inte överhanden. dessutom så är jag inte deppig som när jag väntade A. det känns jättebra. Säkert är det den tuffare vägen att komma hit som har betydelse men så tror jag faktiskt att jag denna gng helt enkelt bara mår bättre.
Jag är jäkligt sugen på champagne. Skulle sitta fint en vårljummen fredagkväll...
Brösten har ökat en dryg kupstorlek = jag är bystig = ganska kul
Liten bökar runt lite då och då = defintitivt lugnare än A vid samma tid.
Jag känner mig 100% säker på att det är en liten Pontus i magen
Jag mår ganska illa från och till - speciellt på kvällarna
Naglarna som var så fina i början har helt gett upp och är nu riktigt, riktigt risiga. Känns väl igen från när jag väntade A.
Huden är inte bättre den, Dock intelika blemmig som när jag väntade A, men lika tjorvig men ömsom torr, ömsom fet, ömsom någotannat.
Jag har nu varit förkyld i tre veckor - jävligt irriterande. Jag orkar inte längre gå de fem trapporna upp till kontoret. Vart ska detta sluta? Jag måste få börja röra lite på mig snart innan jag blir helt forsoffad och superfet. Tack och lov att jag ingen våg äger - det hade förmodligen varit en deprimerande siffra. Fast jag önskar mig en våg...dubbelbottnat. Jag har däremot mätt mig lite och inser att så här stort har aldrig mitt höftmått varit - inte ens i slutet när jag väntade A.
Jag mår bra, jag njuter av denna graviditet, jag känner mig lycklig. Visst är jag orolig och nojjig - men det tar inte överhanden. dessutom så är jag inte deppig som när jag väntade A. det känns jättebra. Säkert är det den tuffare vägen att komma hit som har betydelse men så tror jag faktiskt att jag denna gng helt enkelt bara mår bättre.
Jag är jäkligt sugen på champagne. Skulle sitta fint en vårljummen fredagkväll...
Snart...
Bara en fredag och en helg kvar sedan är det måndag....på måndag är det UL....jag är nervös...jag har känt rörelser...men inte idag och det räcker för att jag ska bli skitnojjig...fast jag vet att man vanligtvis inte känner rörelser varje dag så här tidigt...
Vissa dagar...
En del dagar blir bara allt för tunga för själen att bära....
Jag sitter på kontoret i beredskap att jobba sent men kan inte koncentera mig, gråten ligger nära och själen är blytung av sorg och oro. Inte för mig, Liten elelr någon annan i min familj...
I morse fick jag reda på att en nära kollega gått bort i går efter en kortare tids sjukdom - cancer.
Precis nu får jag reda på att en annan nära kollega just nu sitter med sin man i Stockholm på specialistmottagningen med en misstänkt och elak cancer i höften - de har två små barn hemma...han är bara dryga 30 år.
Livet är ibland jävligt orättvist.
Såna här tunga besked sätter andra små petitessproblem i ett helt annat ljus...hur orkar jag egentligen bry mig om ifall sambon har laddat en maskin tvätt eller inte - det betyder ju ingenting....Det som betyder ngt är att han finns...
Lyckan över varje gång som jag känt Liten röra sig idag har varit mångfalt större än alla nadra gånger. Det har varje gång varit en påminnelse om livet...
Att skriva ett avtal nu känns banalt och inte alls viktigt...men det måste göras
Ta hand om er!
Lycka är...
...att känna Litens sparkar och vara helt säker på att det är så....det är lycka...STOR lycka
och som en dagsbonus så har rygen varit helt ok
och som en dagsbonus så har rygen varit helt ok
Aj, aj, aj
Ryggen.....
Den värker och jag tror det är ichias som dessutom gör sig påmind.
Korsryggen värker lite så där molande allmänt över hela med en kmplement av en vass strålande smärta ner från höger sida, lver rumpan, ner i låret.
Jag går som en gammal kärring alternativt en mycket höggravid kvinna....
Hoppas att det bara är tillfälligt...för annars har jag många härliga veckor att se fram emot....
Jag stretchar och hoppas att det hjälper och bara en envis förkylning har gett med sig så ska jag ta upp yogan igen.
Om det är någon som läser som har tips åt mig kring detta så tas de tacksamt emot
Den värker och jag tror det är ichias som dessutom gör sig påmind.
Korsryggen värker lite så där molande allmänt över hela med en kmplement av en vass strålande smärta ner från höger sida, lver rumpan, ner i låret.
Jag går som en gammal kärring alternativt en mycket höggravid kvinna....
Hoppas att det bara är tillfälligt...för annars har jag många härliga veckor att se fram emot....
Jag stretchar och hoppas att det hjälper och bara en envis förkylning har gett med sig så ska jag ta upp yogan igen.
Om det är någon som läser som har tips åt mig kring detta så tas de tacksamt emot
Magen v17
Magen växer men oron likaså....
Jag kan inte släppa det...jag tycker att jag borde känna rörelser nu...ofta och tydligt. I slutet av denna vecka/början av nästa kände jag tydligt av A....denna gång borde jag känna tidigare när jag vet vad jag letar efter...eller hur? Jag tror jag känner ...ibland...men inte alls ofta...inte varje dag...inte varannan heller. Försöker intala mig att Liten är en lugn prick...men det går inget vidare.
28:e är det UL
Känner jag inte mer och oftare innan dess kommer det att bli en tung dag.
Jag slänger in en bonus i form av en lagom slajmig magbild som är ca en halv vecka gammal...Håll till godo...var femte vecka får ni stå ut med en sån här (om alt går bra)
Jag kan inte släppa det...jag tycker att jag borde känna rörelser nu...ofta och tydligt. I slutet av denna vecka/början av nästa kände jag tydligt av A....denna gång borde jag känna tidigare när jag vet vad jag letar efter...eller hur? Jag tror jag känner ...ibland...men inte alls ofta...inte varje dag...inte varannan heller. Försöker intala mig att Liten är en lugn prick...men det går inget vidare.
28:e är det UL
Känner jag inte mer och oftare innan dess kommer det att bli en tung dag.
Jag slänger in en bonus i form av en lagom slajmig magbild som är ca en halv vecka gammal...Håll till godo...var femte vecka får ni stå ut med en sån här (om alt går bra)
Jag har blivt utmanad
av Pyzen
en ära...bara att skrida till verket!
TRE NAMN DU GÅR UNDER
Trizzan
Patzy
Mamma
TRE SAKER SOM SKRÄMMER DIG
Maskar
Att något ska hända med A eller Liten
Att något ska hända någon i familjen.
TRE SAKER DU HAR PÅ DIG
Svarta mammalinnebyxor
Röd, tigh, t-tröja
Trosor
TRE SANNINGAR
Kontrollfreak
Vill bestämma
Är duktig på att bestämma ;)
TRE SAKER JAG VERKLIGEN VILL HA
Välskapt Liten i lsutet på september
En trädgårdbod och ett nnytt staket snickrat och färdigt till i morgon
Mer semesterveckor
Jag utmanar....
Lillachefen
Anna
Åsa
Bloggpaus
Nu ska jag på tjänsteresa med jobbet och kommer tillbaka sen fredag...hem och vända och packa om väskan för att sedan åka till Tallin med familjen
Vi ses igen den 15:e
Vi ses igen den 15:e
Värk
Jag är så himla känslig....
...sitter jag för länge = molvärk
...för tajta brallor som spänner det allra minsta över mage = molvärk
...stå eller dans för länge = molvärk
...stress = molvärk
Allt jag gör får molvärken att komma...utom att ligga och käka glass ;)
...sitter jag för länge = molvärk
...för tajta brallor som spänner det allra minsta över mage = molvärk
...stå eller dans för länge = molvärk
...stress = molvärk
Allt jag gör får molvärken att komma...utom att ligga och käka glass ;)
Bara ren fakta och information
Precis när jag lagt in det förra inlägget och stängt av datorn kom jag på en massa att blogga om. Mest är det fakta för min egen skull så jag varnar redan ghär läsare som inte vill veta något om mitt sexliv som gravid eller huruvida jag är trött, kissnödiga eller varm.
SEX
Sex har vi inte haft sedan ÄL och tills dess att jag slutat med kladd-proggisarna. Men förra helgen var det dags att återupta den biten. Men vad händer (hörrni snuskisar...det var inte så jag menade) jo vi upptäcker efteråt att jag blöder...inte lite...utan ganska mycket. Frågan är bara vartifrån det kommer....Från mina känsliga slemhinnor som lätt får sprickor eller från något otäckt och läskigt ställe? Jag bestämde mig för att det var från slemihinnorna. Det blödde inget mer sedan...men givetvis så tog min oro nya oanade höjder och sedan dess måste jag säga att sexintresset varit MYCKET lågt....men nu börjar jag bli sugen igen...men vågar vi?
TRÖTT
Jag är trött nu...men jag vet inte om det beror på ett sviktande järnvärde eller för att jag äter Tavegyl mot min pollenalergi, men jag brukar inte bli trött av tavegyl, men å andra sidan så har jag aldrig ätit det under en längre period. Ska ringa BM idag och be att få komma och ta ett järn-värde så att jag vet om jag ska börja knapra järntabletter. Får då kan de passa på at kika lite på mit kiss åxå - jag hade ju ngt förhöjda värden för 4 veckor sedan och är det ngt jag nojjar för så är det en oupptäckt urinbvägsinfektion. O-gravid brukar jag inte känna av dem innan jag börjar blöda (har iof baar haft två och det var säkert 7 år sedan men ändå...)
POLLENALERGI
hade hoppats att jag skulle slippa den nu när jag är i det välsignade tillståndet (jag gkorde nämligen det när jag väntade A) men icke sa nicke...jag är mer alergisk än ngnsin.
VARM
Jag tror att jag har blivit varm. Jag drar ner värmen hemma och M klagar...kan ju iof vara han som är mesig.
KISSNÖDIG
Detta är jäkligt irriterande. Minst en gång per natt måste jag gå upp för att hela magen värker av kissnödighet....Minst en gång per natt måste jag gå upp och hämta A som drömmer mardrömmar (M duger inte...då blir hon hysterisk och vi har istället två trötta föräldrar). Jag vill sova ostörd hela natten...å vad skönt det vore. Ska önska mig det. elelr kankse n lång och ostörd sovmorgon....ljuva drömmar
MOLVÄRK
Har jag fortfarande. har börjat vänja mig. En del har tydligen det genom hela grav. Irriterande och obehagligt men inte farligt....men nojj-framkallande såklart. Mest kännsd et på sidorna ner mot ljumskarna så min intelligenta sida VET ju att det är ligamenten som känns...men det verkar inte som känlosidan bryr sig om vad intelligentsidan vet fr känslosidan blir orolig i alla fall.
TJOCK
Rund gravid mage är fint och gulligt. Kullriga och feta lår är mindre klädsamt. Jag kommer att bli stor överallt denna gång. Tur att jag vet hur jag ska göra mig av med det sedan.
HÅR OCH NAGLAR
När jag väntade A sade hår och naglar upp bekantskapen med mig. Naglarna blev som mjukt papper och bara gick av och delade sig. Håret blev tunt och riskigt. Nu är naglarna stenhårda och kan bli långa (jag använder nagellack nu somk värsta ladyn...det är inte vanligt för att vara mig) och håret är tjockare än någonsin. I like. Håravfallet vid amning skjuter jag åt sidan.
SEX
Sex har vi inte haft sedan ÄL och tills dess att jag slutat med kladd-proggisarna. Men förra helgen var det dags att återupta den biten. Men vad händer (hörrni snuskisar...det var inte så jag menade) jo vi upptäcker efteråt att jag blöder...inte lite...utan ganska mycket. Frågan är bara vartifrån det kommer....Från mina känsliga slemhinnor som lätt får sprickor eller från något otäckt och läskigt ställe? Jag bestämde mig för att det var från slemihinnorna. Det blödde inget mer sedan...men givetvis så tog min oro nya oanade höjder och sedan dess måste jag säga att sexintresset varit MYCKET lågt....men nu börjar jag bli sugen igen...men vågar vi?
TRÖTT
Jag är trött nu...men jag vet inte om det beror på ett sviktande järnvärde eller för att jag äter Tavegyl mot min pollenalergi, men jag brukar inte bli trött av tavegyl, men å andra sidan så har jag aldrig ätit det under en längre period. Ska ringa BM idag och be att få komma och ta ett järn-värde så att jag vet om jag ska börja knapra järntabletter. Får då kan de passa på at kika lite på mit kiss åxå - jag hade ju ngt förhöjda värden för 4 veckor sedan och är det ngt jag nojjar för så är det en oupptäckt urinbvägsinfektion. O-gravid brukar jag inte känna av dem innan jag börjar blöda (har iof baar haft två och det var säkert 7 år sedan men ändå...)
POLLENALERGI
hade hoppats att jag skulle slippa den nu när jag är i det välsignade tillståndet (jag gkorde nämligen det när jag väntade A) men icke sa nicke...jag är mer alergisk än ngnsin.
VARM
Jag tror att jag har blivit varm. Jag drar ner värmen hemma och M klagar...kan ju iof vara han som är mesig.
KISSNÖDIG
Detta är jäkligt irriterande. Minst en gång per natt måste jag gå upp för att hela magen värker av kissnödighet....Minst en gång per natt måste jag gå upp och hämta A som drömmer mardrömmar (M duger inte...då blir hon hysterisk och vi har istället två trötta föräldrar). Jag vill sova ostörd hela natten...å vad skönt det vore. Ska önska mig det. elelr kankse n lång och ostörd sovmorgon....ljuva drömmar
MOLVÄRK
Har jag fortfarande. har börjat vänja mig. En del har tydligen det genom hela grav. Irriterande och obehagligt men inte farligt....men nojj-framkallande såklart. Mest kännsd et på sidorna ner mot ljumskarna så min intelligenta sida VET ju att det är ligamenten som känns...men det verkar inte som känlosidan bryr sig om vad intelligentsidan vet fr känslosidan blir orolig i alla fall.
TJOCK
Rund gravid mage är fint och gulligt. Kullriga och feta lår är mindre klädsamt. Jag kommer att bli stor överallt denna gång. Tur att jag vet hur jag ska göra mig av med det sedan.
HÅR OCH NAGLAR
När jag väntade A sade hår och naglar upp bekantskapen med mig. Naglarna blev som mjukt papper och bara gick av och delade sig. Håret blev tunt och riskigt. Nu är naglarna stenhårda och kan bli långa (jag använder nagellack nu somk värsta ladyn...det är inte vanligt för att vara mig) och håret är tjockare än någonsin. I like. Håravfallet vid amning skjuter jag åt sidan.
Fantasilös
Efter att ha haft precis hur mycket som helst att behöva få ur mig så finns där liksom ingenting när jag sätter mig vid datorn. Inspirationen tryter...jag väntar på att den kommer tillbaka...
En massa olika
Eftersom blogg.se bestämt sig för att uppdatera sitt verktyg har jag varit avskärmad från min blogg i 2 dygn (TVÅ DYGN) och det efter den fantastiska bloggträffen....jag har haft tusentals saker jag velat blogga om...ska nu göra ett försök att skriva ner lite av allt detta jag i mitt huvud redan författat.
Inför bloggträffen
Jag blev nervös....tänk om jag gör bort mig, tänk om de är ett misstag att gå dit....tänk om det är en samling idioter...eller om jag efteråt inte alls känner att jag vill blogga så att de kan läsa...tänk om det kommer att kännas intimt på fel sätt...att det kommer att bli obekvämt att träffa de jag aldrig träffat förrut som vet ALLT om mitt sexliv och hur jag blöder och när jag blöder, vet allt om min ångest, min rädsla och min oro, vet allt om min glädje och lycka.
Jag var förstås också MYCKET förväntansfull....vilken häftig grej...att få träffa så många av dem som jag beundrar genom det som de skriver i sina bloggar...förväntansfull inför att träffa kvinnan bakom de fantastiska texterna, bakom de sorgsna, arga och glada orden....
Bloggträffen
Vilka fantastiska kvinnor, vilka vackra kvinnor, vilka starka kvinnor..... Vilken enorm sorg, glädje, styrka och kämparanda samlad på en plats i form av intelligenta, vackra och starka kvinnor - en fantastisk upplevelse.
Det var spännande att få ett ansikte bakom orden. Jag ångrade snabbt att jag inte kunde vara med på lunchen...vad många som jag gick miste om att träffa....och jag missade tydligen en hel del på natten/ morgonen åxå ;) Själv var jag tvungen att shappa redan kl 23. .men ryktena säger att många inte var hemma i sin säng förrns kl sex på morgonen..... Till nästa träff (för en sådan blir det väl) är hela dagen, kvällen, natten och morgonen bokad till er.
Efter bloggträffen
Vad mycket känslor och tankar som väcktes. Jag har funderat och tänkt mycket på er. På era irrvägar i bebisverkstaden fram till där ni är idag. Tänker på min egen väg....och skäms lite. Så här efteråt.....Jo jag skäms lite....Jag behövde bara kämpa i 1,5 år...för att få ett syskon....och utan att behöva hoppa in i IVF-karusellen.... Det var inga lätta 1,5 år...förmodligen den tyngsta delen i mitt liv...en tid kantad av sorg, förtvivlan, förlorat hopp, men åxå av glädje över att stöta på de bloggar som jag läser och som har varit ett enormt stöd åt mig. Jag skäms inte över mina känslor som jag gått igenom...för mina känslor kring min väntan och mitt kämpande kan inte mätas med någon annans...lika lite som någon annan kan mäta sitt känslokämpade med mig. Men man kan mäta tiden...man kan mäta antalet utredningar, antalet misslyckanden och antalet behandlingar ov olika slag. Jag har kommit lindrigt undan.....Jag har ett barn...jag har nu även ett barn i magen... Jag visste att jag var lyckligt lottad även innan...men det blev så uppenbart nu.
Jag har även tänkt mycket på er...jättemycket! Många av er berörde mitt allra innersta på ett sätt som inte många kan. Jag är berörd av er....väldigt berörd ...och jag önskar så att 2008 är det år där alla ni som så hett efterlängtar ett pluss på testet ska få just ett sådant pluss...och att det plusset får resultera i en alldelles frisk och perfektaste lilla bebis.
Min graviditet
Jag går in i v 15 idag. Det är en fantastisk känsla... Har det gått bra så här långt så ska väl resten åxå göra det! I slutet av v 15 ska jag ta första magbilden - kanske lägger jag in den här....
Mindre kul är att de kliar, KLIAR, K L I A R...Magen och brösten och bak på ryggen...kliar, kliar. Jag kliar till det nästan går hål och jag får blåmärken. Jag salvar och smörjer i hopp om bättring....det blir lite bättre. Det värstaste kliet är nästa bröstvårtorna...för de är dessutom groteskt ömma...men det kliar likförbannat...och jag kliar.
Jag kan inte släppa oron över att något är fel eller kommer att gå fel. I min kalender är det bara några futtiga och fullbokade jobbveckor till nästa UL. I mitt känsloliv...i mitt gravidnojjiga liv så är det eoner av tid dit...till den 28:e april. Jag känner efter alldelles förskräckligt mycket...om det gör ont, känns konstigt eller nå´t som skulle antyda att det kommer att gå snett.... MEN jag oroar mig inte den största delen utan den största delen av min tid glädjer jag mig åt Liten...mitt mirakel....min växande mage.
Nu har jag bloggat bort 1 h arbetstid...det är inte bra...det har jag inte tid med...men ibland måste man ju prioritera det viktigaste ;)
Inför bloggträffen
Jag blev nervös....tänk om jag gör bort mig, tänk om de är ett misstag att gå dit....tänk om det är en samling idioter...eller om jag efteråt inte alls känner att jag vill blogga så att de kan läsa...tänk om det kommer att kännas intimt på fel sätt...att det kommer att bli obekvämt att träffa de jag aldrig träffat förrut som vet ALLT om mitt sexliv och hur jag blöder och när jag blöder, vet allt om min ångest, min rädsla och min oro, vet allt om min glädje och lycka.
Jag var förstås också MYCKET förväntansfull....vilken häftig grej...att få träffa så många av dem som jag beundrar genom det som de skriver i sina bloggar...förväntansfull inför att träffa kvinnan bakom de fantastiska texterna, bakom de sorgsna, arga och glada orden....
Bloggträffen
Vilka fantastiska kvinnor, vilka vackra kvinnor, vilka starka kvinnor..... Vilken enorm sorg, glädje, styrka och kämparanda samlad på en plats i form av intelligenta, vackra och starka kvinnor - en fantastisk upplevelse.
Det var spännande att få ett ansikte bakom orden. Jag ångrade snabbt att jag inte kunde vara med på lunchen...vad många som jag gick miste om att träffa....och jag missade tydligen en hel del på natten/ morgonen åxå ;) Själv var jag tvungen att shappa redan kl 23. .men ryktena säger att många inte var hemma i sin säng förrns kl sex på morgonen..... Till nästa träff (för en sådan blir det väl) är hela dagen, kvällen, natten och morgonen bokad till er.
Efter bloggträffen
Vad mycket känslor och tankar som väcktes. Jag har funderat och tänkt mycket på er. På era irrvägar i bebisverkstaden fram till där ni är idag. Tänker på min egen väg....och skäms lite. Så här efteråt.....Jo jag skäms lite....Jag behövde bara kämpa i 1,5 år...för att få ett syskon....och utan att behöva hoppa in i IVF-karusellen.... Det var inga lätta 1,5 år...förmodligen den tyngsta delen i mitt liv...en tid kantad av sorg, förtvivlan, förlorat hopp, men åxå av glädje över att stöta på de bloggar som jag läser och som har varit ett enormt stöd åt mig. Jag skäms inte över mina känslor som jag gått igenom...för mina känslor kring min väntan och mitt kämpande kan inte mätas med någon annans...lika lite som någon annan kan mäta sitt känslokämpade med mig. Men man kan mäta tiden...man kan mäta antalet utredningar, antalet misslyckanden och antalet behandlingar ov olika slag. Jag har kommit lindrigt undan.....Jag har ett barn...jag har nu även ett barn i magen... Jag visste att jag var lyckligt lottad även innan...men det blev så uppenbart nu.
Jag har även tänkt mycket på er...jättemycket! Många av er berörde mitt allra innersta på ett sätt som inte många kan. Jag är berörd av er....väldigt berörd ...och jag önskar så att 2008 är det år där alla ni som så hett efterlängtar ett pluss på testet ska få just ett sådant pluss...och att det plusset får resultera i en alldelles frisk och perfektaste lilla bebis.
Min graviditet
Jag går in i v 15 idag. Det är en fantastisk känsla... Har det gått bra så här långt så ska väl resten åxå göra det! I slutet av v 15 ska jag ta första magbilden - kanske lägger jag in den här....
Mindre kul är att de kliar, KLIAR, K L I A R...Magen och brösten och bak på ryggen...kliar, kliar. Jag kliar till det nästan går hål och jag får blåmärken. Jag salvar och smörjer i hopp om bättring....det blir lite bättre. Det värstaste kliet är nästa bröstvårtorna...för de är dessutom groteskt ömma...men det kliar likförbannat...och jag kliar.
Jag kan inte släppa oron över att något är fel eller kommer att gå fel. I min kalender är det bara några futtiga och fullbokade jobbveckor till nästa UL. I mitt känsloliv...i mitt gravidnojjiga liv så är det eoner av tid dit...till den 28:e april. Jag känner efter alldelles förskräckligt mycket...om det gör ont, känns konstigt eller nå´t som skulle antyda att det kommer att gå snett.... MEN jag oroar mig inte den största delen utan den största delen av min tid glädjer jag mig åt Liten...mitt mirakel....min växande mage.
Nu har jag bloggat bort 1 h arbetstid...det är inte bra...det har jag inte tid med...men ibland måste man ju prioritera det viktigaste ;)
