Hängröv
Inte visste jag att jag varit gravid i arslet!? men uppenbarligen så är det så....
Från att ha haft en ganska stor svank och en rumpa som stått rakt ut har den efter denna graviditet rasat ner några decimeter och snuddar snart knävecken. Jag ser ju, hemska tanke, nästan ut som min morsa
Nu är det benböj och utfall som gäller för att se om jag kan hissa bort rumpan några centimeter, åtminsone så att den inte tar emot när jag går...skulle förmodligen hjälpa om den dessutom blev av med lite barlast...
Från att ha haft en ganska stor svank och en rumpa som stått rakt ut har den efter denna graviditet rasat ner några decimeter och snuddar snart knävecken. Jag ser ju, hemska tanke, nästan ut som min morsa
Nu är det benböj och utfall som gäller för att se om jag kan hissa bort rumpan några centimeter, åtminsone så att den inte tar emot när jag går...skulle förmodligen hjälpa om den dessutom blev av med lite barlast...
Vid närmare eftertanke...
...är jag nog viktfixerad ändå *s*
Väger mig minst varanna dag, gärna både på morgonen och kvällensamt med och utan kläder. Jag vet att det är fel...man ska väga sig max en gång i veckan och på ungefär samma tid.
Men jag har inte bråttom...än...det är ingen bar tid att hålla diet på just nu i alla fall...jul innebär ju en lite högre frekvens av glögg, pepparakaor, grönmöggelost, lussekatter, chokladtryfflar och massor av annat gott....Idag har jag och storasyster A bakad lussekatter, lussesniglar, lusseormar och lussehögar med jättemånga russin i ;)
Got sa A, gott sa pappa M, gott sa jag
Väger mig minst varanna dag, gärna både på morgonen och kvällensamt med och utan kläder. Jag vet att det är fel...man ska väga sig max en gång i veckan och på ungefär samma tid.
Men jag har inte bråttom...än...det är ingen bar tid att hålla diet på just nu i alla fall...jul innebär ju en lite högre frekvens av glögg, pepparakaor, grönmöggelost, lussekatter, chokladtryfflar och massor av annat gott....Idag har jag och storasyster A bakad lussekatter, lussesniglar, lusseormar och lussehögar med jättemånga russin i ;)
Got sa A, gott sa pappa M, gott sa jag
Ojdå
Jag läser mina inlägg och förstår att det kan låta som om jag är helt fixerad vid att se ut som innan graviditeten...jag måste nog förtydliga....
Jag vill komma i form, jag vill gå ner i vikt, jag vill få tillbaka kondition, styrka och bäckenbottenknip....men jag har inte bråttom...Nio månader upp = nio månader ner...
Gravidilona har, hittills, rasat av lätt men jag har ju några till som besvärara mig (som jag drog på mig i kampen om att bli gravid) och jag har ett söndertrasat underliv (som jag aldrig hade efter storasyster A -planerat snitt) som jag funderar mycket över.
Jag bantar inte nu...jag håller inte diet heller...det enda jag gör i matväg är att fundera på om jag verkligen är sugen på bullen eller inte - ibland är svaret nej (oftast ja). Jag tränar inte heller...men en timmes barnvagnspromenad (ibland med treåring på ståbräda) är ganska bra motion, det är i alla fall tungt i uppförsbackarna....och området vi bor i slutar på "...berg" och namnet skojar inte....vi bor högt upp...det märker alla som cyklar från stan hem till oss (eller kör barnvagn med treåring på ståbräda ;)
På "allvar" ska jag ta tag i vikten nästa år....men inte så länge jag helammar...för det orkar jag inte. När det blir vår ska jag börja springa (kankse kan jag springa tjejmilen under 45 minuter? - sprang marathon 11 månader efetr jag fött storasyster A...).
Läser vad jag skrivit och jag låter fortfarande fixerad...kanske är jag det...men jag har inte bråttom...
Ekologiska barnkläder
Ekologiska barnkläder kan man ju inte få för mycket av..och kommer det dessutom från roliga märken som Villervalla så är det ju inte sämre. Och har man schans att vinna dem så är det dubbelt bra. Här finns de Pixiekids barnkläder
Vikten
Firade idag med kakor och choklad att jag i morse "endast" vägde 64,2 kilo. Jag är med andra ord på minus sidan om det jag vägde innan graviditeten och har nu ca 5 kilo kvar till målvikt. När vågen visar 59,? kg...då är jag där, då är jag nöjd.
Kroppens förändring
Efter det att jag hade varit gravid med, fött och ammat storasyster A blev kroppen såklart föändrad - inte jättemycket men ändå förändrad.
Det mest uppenbara var såklart kejsarsnittsärret.
Magen blev platt och fast ganska fort och såsmåningom gick även höft och bröstkorgen tillbaka till ngt slags ursprungsliknande form och mått (alla skjortor var etremt trånga över bröstet en lååång tid fast jag slutat amma och fast jag var tillbaka på ursprungsvikt).
Lår och rumpa höll sig "feta" ganksa länge...men gav sig så småningom eftersom jag tränade inför marathon. Och även om jag var större lite här oc var så var jag ändå "fast i hullet"
Brösten klarade sig förvånatsvärt bra. Det blev åtskilligt mindre och inte lika fasta (men vem hade räknat med det?) men de satt kvar på ungefär samma plats som förrut.
Så lyckligt lottad kommer jag inte bli denna gång (även om jag drar vinstlott nu med jämfört med många andra). Inga ärr på magen men väl i underlivet...Ärren skiter jag iof i men verkningarna av dem är mindre roliga i form av noll elasticitet. De som är oroliga för att bli slappa i underlivet efter en vaginal förlossning ska bara se till att spricka ordentligt - ärrvävnaden gör att man inte är det minsta slapp...utan tvärtom ganska tajt...och otöjbar... Jag har dock blivit lovad att den där stumma känslan gradvis kommer att försvinna.
Höftmåttet verkar vara ungefär det som det var innan (får på mig pregraviditetsjeansen!). Bröstkorgen har jag inte testat genom att ta på mig ngn skjorta....skjorta känns inte ritkigt növändigt i mysbralleland.
Magen är ganska platt, redan, men saggig...inte det minsta fast och huden känns inte direkt elastisk. Jag vet att många sulle titta på min mage och tycka jag är en idiot som klagar....men jag jämför med innan och jag vill gärna dit. Nu har det faktiskt bara gått lite drygt en och en halv månad sedan magen var gigantus så jag hoppas och tror på magens återhämtning.
Saggigheten är annars lite av ett signum för min nuvarande kropp. Överallt där det sitter fett känns det löst och degigt. Inte kul nu men jag tar det som positivt eftersom "löst fett" är lätare att göra sig av med än "hårt fett". Och till och med mina ridbyx-lår och insidan av desamma som tidigare bestått av "hårt fett" är nu saggigt - kanks ekan jag få bort detta nu *hoppas*
Brösten är däremot ett sorgligt kapitel...redan nu syns vad som komma skall.....På morgonen när jag vaknar med mjölkfyllda bomber är jag storbystad och brösten är fasta och sitter på plats. På kvällen när brösten är urätna är det förkrossande små och inte det minsta fasta utan hänger som två halvfulla påsar på bröstkorgen. hur ska det då bli när jag slutar amma? Erfarenheten säger ännu mindre, ännu hängigare och ännu slappare. Det positiva med det hela är väl att jag får en bra anledning att köpa nya, läckra underkläder, när det sexiga amningsbehåarna gjort sitt ;) Och det finns ju behåar med både inlägg och pusch-up. Och förvinner mina ridbyxlår så ska jag nog kunna förlika mig med brösten...
och å andra sidan....kroppens förändringar känns ändå som ett billigt pris att betala för dte som jag har fått - två prinsessor (även om den stora just nu är till salu...vissa perioder är treårstrots en stor prövning för mamma-psyket).
Det mest uppenbara var såklart kejsarsnittsärret.
Magen blev platt och fast ganska fort och såsmåningom gick även höft och bröstkorgen tillbaka till ngt slags ursprungsliknande form och mått (alla skjortor var etremt trånga över bröstet en lååång tid fast jag slutat amma och fast jag var tillbaka på ursprungsvikt).
Lår och rumpa höll sig "feta" ganksa länge...men gav sig så småningom eftersom jag tränade inför marathon. Och även om jag var större lite här oc var så var jag ändå "fast i hullet"
Brösten klarade sig förvånatsvärt bra. Det blev åtskilligt mindre och inte lika fasta (men vem hade räknat med det?) men de satt kvar på ungefär samma plats som förrut.
Så lyckligt lottad kommer jag inte bli denna gång (även om jag drar vinstlott nu med jämfört med många andra). Inga ärr på magen men väl i underlivet...Ärren skiter jag iof i men verkningarna av dem är mindre roliga i form av noll elasticitet. De som är oroliga för att bli slappa i underlivet efter en vaginal förlossning ska bara se till att spricka ordentligt - ärrvävnaden gör att man inte är det minsta slapp...utan tvärtom ganska tajt...och otöjbar... Jag har dock blivit lovad att den där stumma känslan gradvis kommer att försvinna.
Höftmåttet verkar vara ungefär det som det var innan (får på mig pregraviditetsjeansen!). Bröstkorgen har jag inte testat genom att ta på mig ngn skjorta....skjorta känns inte ritkigt növändigt i mysbralleland.
Magen är ganska platt, redan, men saggig...inte det minsta fast och huden känns inte direkt elastisk. Jag vet att många sulle titta på min mage och tycka jag är en idiot som klagar....men jag jämför med innan och jag vill gärna dit. Nu har det faktiskt bara gått lite drygt en och en halv månad sedan magen var gigantus så jag hoppas och tror på magens återhämtning.
Saggigheten är annars lite av ett signum för min nuvarande kropp. Överallt där det sitter fett känns det löst och degigt. Inte kul nu men jag tar det som positivt eftersom "löst fett" är lätare att göra sig av med än "hårt fett". Och till och med mina ridbyx-lår och insidan av desamma som tidigare bestått av "hårt fett" är nu saggigt - kanks ekan jag få bort detta nu *hoppas*
Brösten är däremot ett sorgligt kapitel...redan nu syns vad som komma skall.....På morgonen när jag vaknar med mjölkfyllda bomber är jag storbystad och brösten är fasta och sitter på plats. På kvällen när brösten är urätna är det förkrossande små och inte det minsta fasta utan hänger som två halvfulla påsar på bröstkorgen. hur ska det då bli när jag slutar amma? Erfarenheten säger ännu mindre, ännu hängigare och ännu slappare. Det positiva med det hela är väl att jag får en bra anledning att köpa nya, läckra underkläder, när det sexiga amningsbehåarna gjort sitt ;) Och det finns ju behåar med både inlägg och pusch-up. Och förvinner mina ridbyxlår så ska jag nog kunna förlika mig med brösten...
och å andra sidan....kroppens förändringar känns ändå som ett billigt pris att betala för dte som jag har fått - två prinsessor (även om den stora just nu är till salu...vissa perioder är treårstrots en stor prövning för mamma-psyket).
Utmanad
Jag har blivit utmanad av Cinks!
7 alldagliga & knäppa saker om Tisalen
1. Älskar barn men...
...jag tycker inte alls om att leka med dem
2. Positiv men...
...får ett jäkla humör när blodsockret är lågt.
3. Riktigt bra på att organisera och få mycket gjort men...
... är inte speciellt stresstålig.
4. Är inte duktig på att springa egentligen men...
...är så pass envis att jag 2006 sprang stockholm marathon på 4 h 5 min 27 sek...och var knappt trött efteråt
5. Gillar att göra listor...
...men blir lite mansik av dem....en lista betyder saker att göra och då ska de göra...nu.
6. Rädd...
...för att såra personer i min omgivnng. Blir bara värre med åren...på gränsen till konflikträdd
7. Vill bestämma...
...och äe en bra ledare så nästa gång jag byter jobb är det för att få en chefs-postion.
Jag utmanar:
Sandra
Lucia
Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg. Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa. Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem. Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.
7 alldagliga & knäppa saker om Tisalen
1. Älskar barn men...
...jag tycker inte alls om att leka med dem
2. Positiv men...
...får ett jäkla humör när blodsockret är lågt.
3. Riktigt bra på att organisera och få mycket gjort men...
... är inte speciellt stresstålig.
4. Är inte duktig på att springa egentligen men...
...är så pass envis att jag 2006 sprang stockholm marathon på 4 h 5 min 27 sek...och var knappt trött efteråt
5. Gillar att göra listor...
...men blir lite mansik av dem....en lista betyder saker att göra och då ska de göra...nu.
6. Rädd...
...för att såra personer i min omgivnng. Blir bara värre med åren...på gränsen till konflikträdd
7. Vill bestämma...
...och äe en bra ledare så nästa gång jag byter jobb är det för att få en chefs-postion.
Jag utmanar:
Sandra
Lucia
Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg. Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa. Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem. Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.
En hyllning till linfröet
Laktulos - släng dig i väggen
Ett par matskedar linfrö i ett glas med vatten på morgonen och kvällen är avföringens och underlivets bästa vän.
Billigare
Nyttigare
Naurligare
KRAV-märkt
Ett par matskedar linfrö i ett glas med vatten på morgonen och kvällen är avföringens och underlivets bästa vän.
Billigare
Nyttigare
Naurligare
KRAV-märkt
Underlivsbesiktning
Idag var det dags för besök hos BM och besiktning av underliv och kontroll av knip. Jag blev godkänd i alla delarna;
- utvändigt underliv
- invändigt underliv
- knipförmåga
Jag är med andra ord läkt..men det finns alltid ett men...(flera...)
Jag har läkt ihop lite fel. BM trodde inte att det skulle vare sig kännas eller synas men jag skulle såklart höra av mig om det skulle störa mig.
Klippet och den invändiga bristningen har ju såklart orsakat ärrvävnad...den är öm och stel. Maseras med fördel med olja (sedär då hade jag fortsatt användning av min snippolja ;)
BM är nöjd med knipet...det är dock inte jag. (Jag läcker när jag nyser...det gillar jag INTE). Jag var betydligt starkare innan underlivsmasakern. Så det blir till att träna mer knip och så småningom ska jag väl kunna pilla in vaginalkulorna så att jag kan styrketräna bäckenmuskelaturen ordentligt .
Min lilla yttepytte hemorrojd som jag hade innan (och inte märkte av egentligen) har växt till sig och blivit öm och dum, den får för sig att blöda ibland...kan se ut som om någon har slaktat något när jag varit på toaletten...(som tur var verkar det som om slakten har lugnat sig för denna gången)...den föredetta yttepyttiga har dessutom fått sällskap av en tjock kompis. Den senare hoppas jag vill ge sig av...jag har dock inte så stort hopp om det...
Hon frågade hur jag hade tänkt kring preventivmedel...jag har ju inte tänkt så mycket alls. Ömmheten och stelheten från hoptråcklingen av mitt underliv har ju inte lockat till att prova sex (psykiskt kan jag ju iof gärna tänka mig lite sex). Tror jag återkommer nästa år om det. Skulle vi få till det innan dess så ligger det några kondomer i nattduksbordlådan (som storasyster A hittade i förrgår och undrade vad det var .... jag sa att det var en plastbit som var Pappas som hon skulle lägga tillbaka...)
Följetongen av mitt underliv fortsätter....Nån gång ska jag kunna skriva "the happy end"...nångång ska jag kunna skriva att allt är som förrut...åtminstone så gott som...
- utvändigt underliv
- invändigt underliv
- knipförmåga
Jag är med andra ord läkt..men det finns alltid ett men...(flera...)
Jag har läkt ihop lite fel. BM trodde inte att det skulle vare sig kännas eller synas men jag skulle såklart höra av mig om det skulle störa mig.
Klippet och den invändiga bristningen har ju såklart orsakat ärrvävnad...den är öm och stel. Maseras med fördel med olja (sedär då hade jag fortsatt användning av min snippolja ;)
BM är nöjd med knipet...det är dock inte jag. (Jag läcker när jag nyser...det gillar jag INTE). Jag var betydligt starkare innan underlivsmasakern. Så det blir till att träna mer knip och så småningom ska jag väl kunna pilla in vaginalkulorna så att jag kan styrketräna bäckenmuskelaturen ordentligt .
Min lilla yttepytte hemorrojd som jag hade innan (och inte märkte av egentligen) har växt till sig och blivit öm och dum, den får för sig att blöda ibland...kan se ut som om någon har slaktat något när jag varit på toaletten...(som tur var verkar det som om slakten har lugnat sig för denna gången)...den föredetta yttepyttiga har dessutom fått sällskap av en tjock kompis. Den senare hoppas jag vill ge sig av...jag har dock inte så stort hopp om det...
Hon frågade hur jag hade tänkt kring preventivmedel...jag har ju inte tänkt så mycket alls. Ömmheten och stelheten från hoptråcklingen av mitt underliv har ju inte lockat till att prova sex (psykiskt kan jag ju iof gärna tänka mig lite sex). Tror jag återkommer nästa år om det. Skulle vi få till det innan dess så ligger det några kondomer i nattduksbordlådan (som storasyster A hittade i förrgår och undrade vad det var .... jag sa att det var en plastbit som var Pappas som hon skulle lägga tillbaka...)
Följetongen av mitt underliv fortsätter....Nån gång ska jag kunna skriva "the happy end"...nångång ska jag kunna skriva att allt är som förrut...åtminstone så gott som...
Minnet
Minnet är märkligt....jag vet att jag tyckte förlossningen var hemsk, vidrig och överjävlig...men jag kommer liksom inte ihåg det utan det jag kommer ihå är mer åt hållet "så farligt var det väl inte...kan jag väl göra om, om det skulle behövas"
Tack och lov att jag är förnuftig så att jag inte går på såna där spratt som minnet spelar mig....å andra sidan är ju mitt sargade underliv fortfarande en aldelles utmärkt reminder....
Tack och lov att jag är förnuftig så att jag inte går på såna där spratt som minnet spelar mig....å andra sidan är ju mitt sargade underliv fortfarande en aldelles utmärkt reminder....
En bra förlossning...
Kommenterade just Fibulas förlossningsbrev. Jag skrev orden bra och förlossning i samma mening...till och med bredvid varandra...det går frammåt...verkligen... (jag skrev iof hemsk och vidrig i närheten...men men)
Slå hål på myten
sån´t här borde skrivas mycket oftare!
Med glada hoppsa steg...
... drog jag på morgonen iväg till apoteket - här ska köpas vaginalkulor! Nu ska underlivet återställas till sina fornstora dagar, jajjamensan!
Väl hemma med mina kulor öppnade jag asken med andakt, läste instruktionen, la mig på golvet för att lite smidigt föra in en av de lättaste kulorna...nu skulle här börjas träna knip på en alvarlig och seriös nivå...
Men...tvärstopp....det gjorde skitont...inte en chans i världen att ngn kula kommer in där (och inget annat heller som är grövre än ett pekfinger). Nu ser man en mastodont-stor kula framför sig men nejnej det är en liten beskedlig kula om kanske 3 cm i diamter - mindre än en normalstor penis alltså...(det kom ju för f-n ut ett barnhuvud där för fem veckor sedan... och det var garanterat större än 3 cm i diameter....det kände jag alldelles bestämt)
Bara att inse att min sk fölossningsskada (att jag blev sydd invändigt) sätter stopp för både mer avancerad träning och sex för ett tag framöver...hur länge till kan man undra...
Deprimerande. Kalldusch...jag som var så taggad....nu känner jag mig mest moloken och än mer säker på att det här med vaginala förlossningar är crap och ett av de saker här i världen som är högt (kankse högst) överskattade.
Får prata med BM om detta åxå när jag ska dit nästa vecka...
Väl hemma med mina kulor öppnade jag asken med andakt, läste instruktionen, la mig på golvet för att lite smidigt föra in en av de lättaste kulorna...nu skulle här börjas träna knip på en alvarlig och seriös nivå...
Men...tvärstopp....det gjorde skitont...inte en chans i världen att ngn kula kommer in där (och inget annat heller som är grövre än ett pekfinger). Nu ser man en mastodont-stor kula framför sig men nejnej det är en liten beskedlig kula om kanske 3 cm i diamter - mindre än en normalstor penis alltså...(det kom ju för f-n ut ett barnhuvud där för fem veckor sedan... och det var garanterat större än 3 cm i diameter....det kände jag alldelles bestämt)
Bara att inse att min sk fölossningsskada (att jag blev sydd invändigt) sätter stopp för både mer avancerad träning och sex för ett tag framöver...hur länge till kan man undra...
Deprimerande. Kalldusch...jag som var så taggad....nu känner jag mig mest moloken och än mer säker på att det här med vaginala förlossningar är crap och ett av de saker här i världen som är högt (kankse högst) överskattade.
Får prata med BM om detta åxå när jag ska dit nästa vecka...
Jag bjuder på en liten nybadad
Närhet och sex
Lillasyster T äter ganksa ofta (varannan till var tredje timme) samt att hon ligger tätt, tätt, tätt med mig hela natten. Hon ger mig nästan hela mitt närhetsbehov. Den närhet jag har kvar att dela med mig av ger jag till storasyster A. Till sambon finns det inte mycket över. Tänker många gånger om dagen att vi borde kramas, sitta nära, bara hålla om - men jag orkar inte, det känns jobbigt med mer närhet. Närhetsbehovet är liksom mättat (här finns det relationsjobb att göra...)
Jag har däremot börjat känna lust till sex igen - blir helt enkelt kåt. Drömde om sex i natt. Synd att mitt underliv ännu inte vill vara med om det allra minstaste lilla sexet. Men känslan av lust inger hopp...
Jag har däremot börjat känna lust till sex igen - blir helt enkelt kåt. Drömde om sex i natt. Synd att mitt underliv ännu inte vill vara med om det allra minstaste lilla sexet. Men känslan av lust inger hopp...
Man ska inte ropa hej....
Nu är vikten tillbaka på dryga 66,5 kg...kanske var kroppen bara nere på 65 och retades eller så spelar den sista veckan kakfrosseri in...Nu är det i alla fall slut på det. Längtar till 60 kg....och i februari nångång ska T döpas...då vill jag väga 60 kg - det är mitt mål!
