Den fysiska utmaningen

så kan nu detta läggas till listan:
...målat om ett element
...sorterat och rensat A´s kläder
...sorterat, rensat och städat linneskåpet

och hade jag inte haft min Mamma att tänka på idag* så hade jag varit uppe på vinden och hämtat ner och sett över saker till spjälsäng, vagn osv


(*Var och badade i går och Mamma halkade i omklädningsrummet och slog i huvudet, akuten nästa, hon blev kvar över natten p g a hjärnskakning och skallfraktur. Hämtade henne i dag på förmiddagen och tillbringade sedan resterande del av dagen med henne)

Det är knappt jag vågar berätta.... Jag har gjort det som myten om den gravid kvinnan säger, den höggravida kvinnan...

Jag som knappt orkar byta gardiner till jul och än mindre tvätta gardiner har idag:
-tvättat sovrumsgardiner
-köpt och hängt upp nya gardiner i kök och matrum
-hängt in nya gardiner i extrarummet
-beställt nya gardiner till vardgasrummet

Och ska nu snart sy upp sovrumsgardiner och köksgardiner så att det får rätt längd

Scary

Fem veckor sedan sist. Det känns som om veckorna gå lite fortare nu. Spännande att veta att det är 7-11 veckor kvar till dagen Bebis (hoppas på 7). Och v 30+0 innebär att det gått fem veckr sedan sist, så här kommer bamsemagen!

Fantastiskt 1
Jag kan tydligt känna Litens fötter, när han drar dem längs magen....jag kan killa dem och han drar undan dem. Magi!

Fantastiskt 2
Ryggen gör ibland overkligt ont. Pang så var foglossning och ryggvärk här. Den gör mig fantastiskt kort i tålamod och humör....stackars A som råkar ut för Mammas korta tålamod...men åxå kul att se att hon då blirlite pappig istället. Ska nog gå bra det här när Liten kommer ut.

Fantastiskt 3
Det är mysigt att boa. Vi köpte en byrå igår...I den ligger en liten, liten pyamas och en ännu mindre mössa. Ett paket med små, små blöjor och lite trasor. Mindre charmigt är bröst inlägg, amningströjor och annat smått och gott i den vägen som jag hade kvar sedan A....men ändå mysigt och overkligt.....

Tänk att det alltid blir så att jag ska må som sämst när min ventil, bloggen, inte finns tillgänglig.

Jag har varit deppig i veckan och till och med alvarligt tvivlat på mig och sambon...nu är det bra igen. Veckan i Åre har i övrigt erbjudit mer kroppslg aktivitet än jag lyckats med de senaste månaderna....så nu är foglossningen ett faktum....ett ont faktum.

Jag har legat och författat lnga blogginlägg på nätterna och i bilen hem...nu finns de visst inte kvar alls i mitt huvud...så jag ska ägna den närmsta tiden till att läsa ifatt lite på ina favvobloggar

Hjärtljud = 142 (tyder på en tjej enligt "vetenskapen"...jag som VET att det är en kille....)
SF= 27 cm (= magen växer som den ska)
Järn = fortfarande lågt
Socker = hur bra som helst
Blodtryck = bara normalt
Vikt = 74 kg (+ 9 kg, 2,5 kg mer än när jag väntade A men fortfarande "godkänt" = inom, för mig, rimliga gränser)

Jag har aldrig förrut haft cellulilter...Jag har varit slank och vältränad.

Nu är jag inte det minsta slank eller vältränad...ganska tjock faktiskt. Ändan och låren och vaderna och överarmarna har tagit sig nya väldigt mycket större former än normalt. Jag har aldrig vägt så här mycket...mer blir det
OCH
Jag har fått celluliter
Hela vägen från rumpan ner på vaderna.

Kroppen förändras när man blir gravid....
Jag är lite rädd för bristningar på magen och gör vad jag kan för att undvika dem genom att smörja in mig.
Celluliterna kan jag inte påverka just nu
Hoppas att de försvinner sen när jag återgår till normal vikt...nu ser jag ut som min morsa....jag gillar det inte alls. Fruktansvärt....

Jag har gett efter lite för mitt boa-behov. Jag har soretrat de minsta bebiskläderna efter A. En hög med tjejkläder och en med neutrala kläder. hade förvånadsvärt mycket neutrala kläder...det kom jag inte ihåg...

Jag mår annars så j-vla illa...hela kvällen, natten, morgonen och hela förmidagen. Jag är åxåx konstant risig i magen. Jag hoppas att det beror på järntabletterna (duroferon)...för då kanske jag kan göra något åt det...ska köpa en ny sort idag.
När man är nygravid är det "lite gulligt" och en liten "lätytnad" att må illa (ja viss måtta får det förstås vara). Det blir liksom ett kvitto på att det faktiskt är ngt på G. Nu känns det inte det allra minsta kul...det börjar liksom bli tungt ändå.

På tisdag nästa vecka har jag passerat 28 veckor och går in i v 29. Det är bra! Om Liten skulle kika ut för tidigt är sannolikheten att han skulle överleva mer än 97%. Nästa mål är utgången av v 32...då är lungorna färdiga och de kan klara sig själva med lite kuvöshjälp.

I eftermiddag ska jag till BM. Uppdaterar sen med lite värden och refletioner.

Sista dagen innan semester. Åker till Åre i morgon bitti. Så det blir tyst från mig i dryga veckan. Sen kommer jag hem igen. Läser i kapp och skriver lite minnesanteckningar i bloggen.

Ha nu allesammans en aldelles underbar sommar!

Jag jobbar visserligen veckan ut...men det känns som huvudet redan har tagit sommarlov (eller så beror det på att hela huvudet är fullt med snor *host, snörvel*). Har inget vettigt att skriva känns det som...fast det finns mycket tankar i huvudet. Och på jobbet känner jag mig inte direkt världssmart heller...mest trött.

Trött och förkyld....

För någon dag sedan vägrade Liten att röra på sig på två dagar...jo ngt litet rörde han sig....men det var inte mycket. Jag blev bara ngt liiitet orolig *not*. Nu är han dock som vanligt igen och jag inte orolig mer.

I går skulle jag gå hem från stan och hämta A på dagis. En promenad på ca 20-25 minuter i vanliga fall. Igår tog den 45 minuter....och jag var helt slut sen (visserligen förkyld, men....visserligen nästan bara uppför, men...). Efter vi ätit somnade jag - pang bom - och sov i en timme tills jag blev väckt....

Trött och förkyld....