Den fysiska utmaningen

Hej SJ!

Jag åkte igår (31 mars) tåg nr 764 med avgångstid 20.07 från Stockholms central mot Västerås.

Tåget gick inte i tid pga av att det inte fanns tågpersonal - fegt av er att då skylla på att det inte fanns plats på spåren - tidtabellen måste ha varit helt överaskande för er...men det är inte därför jag skriver till er.

Jag färdades med barnvagn och kom därför i god tid till tåget, ca 10 minuter före avgångstid. Jag frågade då tillgänig SJ-personal vart i tåget jag lämpligast färdades med barnvagn. Såg fram emot en lugn resa med tidning och mitt för natten redan sovande barn.

Jag blev hänvisad en plats där jag skulle stå med vagnen...det blev lite trångt men det gick att komma förbi och jag fick sitta på en nedfällbarstol, men det var ok.

Efter ca 15 minuter kom den försenade tågpersonalen inrusande. En kvinna i 30-årsåldern (benämns Hon i kommande text)  kom in där jag var placerad och berättade genast för mig "Här kan du väl inte ha barnvagnen fattar du väl, du blockerar ju hela gången". Jag förklarade vänligt att det var hit jag blivit hänvisad och hittills hade alla som velat kommit förbi. Hon replikerade att "vagnar ska dessutom fällas ihop och har du ingen sittplats".  Jag sa att jag aldrig hört talas om att vagnar åste fällas ihop på tåg (måste rullstolar åxåx det?) och att jag inte hade sittplats eftersom jag skulle till Västerås (går inte att boka sittplats till västerås). "Ja här kan du i alla fall inte vara" var Hennes kommentar. Jag bad Henne då att berätta vart jag skulle ta vägen så skulle jag givetvis flytta dit. Hon gick och kom snart tillbaka och sa att det fanns plats i andra änden av vagnen.  Dit kunde jag inte ta mig eftersom det var för trångt för mig att passera mellan sätena med vagnen. Jag fick då en kommentar om att jag hade för stor vagn (jag har en ordinär och helt vanlig barnvagn som bara är något år gammal). "Då får du väl gå utändigt då" var Hennes lösning på problemet. Jag frågde om jag tordes det eftersom tågets avgångstid för länge sedan hade passerats och jag ville inte att tåget skulle köra ifrån mig medans jag var på perrongen varvid Hon svarade "Ingen risk vi kommer inte att avgå än på ett tag". Hon gick sedan mot utgången och jag förmodade att hon skulle hjälpa mig ner med vagnen samt se till att tåget inte gick utan att jag var ombord för att sedan hjälpa mig ombord igen. När jag kom fram till dörren var Hon borta, en annan resenär förklarade för mig att Hon gått in i sin "hytt". Nu vaknade dessutom mitt barn av allt ståhej. Jag fick själv dunsa ner vagnen för trappan och sprang sedan längs perrongen fram till andra änden av vagnen...där fanns en handikapplift....som jag inte kan styra själv eftersom den endast kan manövreras innifrån tåget (och endast sättas gång med nyckel?) och jag kunde omöjligtvis både hålla i vagnen och vara inne i tåget och hålla nappar intryckta samtidigt.  Försökte dra upp vagnen för trapporna...men handikapphissen gjorde trappan smalare och vagnen fatsnade. Jag kände hur jag nästan började gråta av frustration över att ingen fanns att hjälpa mig och att vagnen dessutom satt fast och jag såg framför mig hur tåget skulle börja rulla med barnvagnen halvvägs in i tåget, fastsitandes i dörren. Vart var tågpersonalen som sagt åt mig att flytta, vart hade Hon tagit vägen? Borde Hon inte hjälpa mig. Till slut såg en annan passagerare mitt dilemma och kom till undsättn ing. Väl inne i vagnen fanns det ingen sittplats till mig och mitt, nu väldigt vakna, barn.  Jag insåg att jag får nog stå här i gången  - vilken underbart skön resa jag skulle få... Tåget började rulla och jag plockade upp mitt barn för att se hur det såg ut i den framförvarande vagnen, kankse fanns det någon plats till oss där? Döm om min förvåning när jag ser att det är familjevagnen med gott om plats för att ställa barnvagn och för mig att få sittlplats alldelles bredvid.

Varför blev jag inte hänvisad till familjevagnen från början?

Varför blev jag inte hänvisad till familjevagnen när tågpersonalen Hon inte tyckte att jag var rätt placerad?
Varför fick jag ingen hjälp när jag skulle flytta mig?

Varför var hon så otrevlig?

Jag fick tyvärr aldrig chansen att fråga henne på resterande tågresa eftersom hon rusade förbi mig och inte låtsades se mig de gånger hon var tvungen att passera mig.

Jag känner mig oerhört illa behandlad under denna resa som dessutom inte blev den tid av avkoppling som jag såg fram emot. Istället fick jag tillbringa resan i ett oerhört frustrerat tillstånd där jag både var arg, ledsen och kränkt över hur jag bllivit behandlad...med dessutom ett mycket övertrött barn i knät.

Så här får er personal bara inte uppträda och behandla era kunder...

Det är p g a  av sådana här händelser som det finns en grupp på facebook som heter "SJ AB baklänges blir BAJS" och varför jag skulle välja en annan reselevernatör om det hade funnits andra än SJ att välja mellan.

Jag förväntar mig en ursäkt den här händelsen

Men framförallt så förväntar jag mig ett annat bemötande nästa gång jag åker tåg.

Vänliga Hälsningar

Tisalen

Jag har varit överjordiskt trött och förkyld...länge

Inte koppla ihop med min pollenallergi...det vore ju för enkelt...

Jag äter tabletter nu....
förkylning nästan borta
trötthet nästan bort..

Magi ;)