4000m 90 min
För 10 månader sedan hade jag inte tagit ett riktigt crawl-tag ännu.
Igår crawlade jag 4000 m på straxt under 90 min.
DET är jag stolt över!
Igår crawlade jag 4000 m på straxt under 90 min.
DET är jag stolt över!
Personbästa på milen
Trots en urusel uppladdning med rödvin, bubbel och för lite sömn på helgen kliver jag in, vässar armbågarna, spänner bågen och låter fötterna trumma över asfalten.
Resultat 44.48 på 10 km.
Under 45!!!!
Personbästa
Hejja mig!
Resultat 44.48 på 10 km.
Under 45!!!!
Personbästa
Hejja mig!
Formen är barfota
Sprungit och simmat mycket i sommar. Och ja det märks. Första Åre-semesterna någonsin då jag gått ner i vikt och inte upp av allt vin och goda bullar och annat smask. Löpningen och simningen har kompletterats med flera rimmar dagligen av tungt kroppsarbete av formen skotta sand och grtus och bära sten....
Sen har jag sprungit en hel del barfota. Jag är såld! Jisses vilken skillnad det gör för löpstilen och löpeknomin. Även en dålig dag gör jag nu kilometertider som jag innan sommaren gjorde en bra träningsdag. Kul!
Sen har jag sprungit en hel del barfota. Jag är såld! Jisses vilken skillnad det gör för löpstilen och löpeknomin. Även en dålig dag gör jag nu kilometertider som jag innan sommaren gjorde en bra träningsdag. Kul!
Pigg och stark...men tung
benen är pigga och starka igen.
men vikten är i tyngsta laget
måste justeras!
Trögt
är inne i en period där det känns tungt
funderar på att lyssna på kroppen och ta en vilodag
funderar på att lyssna på kroppen och ta en vilodag
Spanien
Ok inte en semester i renlevnad med tanke på dryckesintagen. Men på träningsfronten går jag på pluspoäng.
Löpning alla morgnar utom två ( eller tre) av 15 och simning ca 10 av dagarna.
Löpning alla morgnar utom två ( eller tre) av 15 och simning ca 10 av dagarna.
För att vara tydlig
Här är det träning som gäller
Annat finns någon annan stans
Nytt PB på 5 km
Nöjd över min egen prestation. Putsade personbästa med 50 sekunder och kom in på 21:48. Hade en kamp med mig själv om hur nära kräkgränsen jag vågade ligga. Nästa år vågar jag ligga närmre...än har kärringen inte nått sin fysiska topp
Vårruset
från 46 km till 5 km
Helt annorlunda och Vårruset har jag lite ångets för efetrsomdet kommer bli sjukt jobbigt efetsom jag har ställt ganska höga krav på mig själv om att snitta under 4:30 per km och jag är inte tränad för korta sanbba lopp.
Tillsammans med en sjukt hög arbetsbelastning och ett kaos med klämdagar, avslutningar och studiedagar vet jag ju att det egentligen inte är möjligt...
men va fan - måste testa
Aros Marathon, 46 km, 4e maj
Loppet är uppdelat i två tydliga delar varav den andra delen är betydligt jobbigare än den andra på grund av tuffare terräng...ja så här var det
Uppsala-Örsundsbro 25 km
Trots en hyfsat stark motvind så kändes allt lätt, lätt, lätt. Benen rullade på och jag höll ett tempo som varierad från 5.03-5.20 min/km beroende på motvinden.
Gott om sällskap som kunde peppa till bra tempo
Örsundsbro-Enköping 21 km
Många sprang "bara" den första delen och nu glesades skaran som sprang ut betänkligt. Faktum är att jag inte såg någon förrän efter någon kilometer. Detta är även den tuffa delen av banan, vinden ökade i styrka och det blev relativt kuperat och här bjuds vi på alla tänkbara underlag...och sa jag motvind?
Asfalt, grusväg, stenkrossväg, sandstrandskänsla, gräsmatta, vattensjuk gräsmatta, skogstig, skogsbilväg, helt obanand terräng, åkerkant, gyttjehål...och kan ni komma på något mer så fanns det underlaget åxå. Tempot var bitvis i 5.13 tempo men mer åt 5,20-5.40 pga av vind och underlag. Det blev relativt kuperat åxå. Inte de där branta mjölksyrabackarna (jo någon enstaka men det var i en så förlätande miljö) utan seeeeeeeega låååååånga.
Var tog alla vägen? de sprang tydligen bara halva och jag blev i princip ensam - så ingen framför och ingen bakom och om jag någon gång såg en så var det ngn som hade fått problem och tappat tempo rejält. Sprang hela sträckan från 30 km och till mål helt själv...och det var jobbigt när det började bli tungt. För tungt blev det, efter 4 mil så kändes det långt och här fanns det inga som hejjade och kunde bära en frammåt som i många andra lopp.
Uppsala-Örsundsbro 25 km
Trots en hyfsat stark motvind så kändes allt lätt, lätt, lätt. Benen rullade på och jag höll ett tempo som varierad från 5.03-5.20 min/km beroende på motvinden.
Gott om sällskap som kunde peppa till bra tempo
Örsundsbro-Enköping 21 km
Många sprang "bara" den första delen och nu glesades skaran som sprang ut betänkligt. Faktum är att jag inte såg någon förrän efter någon kilometer. Detta är även den tuffa delen av banan, vinden ökade i styrka och det blev relativt kuperat och här bjuds vi på alla tänkbara underlag...och sa jag motvind?
Asfalt, grusväg, stenkrossväg, sandstrandskänsla, gräsmatta, vattensjuk gräsmatta, skogstig, skogsbilväg, helt obanand terräng, åkerkant, gyttjehål...och kan ni komma på något mer så fanns det underlaget åxå. Tempot var bitvis i 5.13 tempo men mer åt 5,20-5.40 pga av vind och underlag. Det blev relativt kuperat åxå. Inte de där branta mjölksyrabackarna (jo någon enstaka men det var i en så förlätande miljö) utan seeeeeeeega låååååånga.
Var tog alla vägen? de sprang tydligen bara halva och jag blev i princip ensam - så ingen framför och ingen bakom och om jag någon gång såg en så var det ngn som hade fått problem och tappat tempo rejält. Sprang hela sträckan från 30 km och till mål helt själv...och det var jobbigt när det började bli tungt. För tungt blev det, efter 4 mil så kändes det långt och här fanns det inga som hejjade och kunde bära en frammåt som i många andra lopp.
I mål kom jag på 4 timmar och 8 minuter.Jag är superstolt över mig!!!!
Väl i mål tänkte jag ALDRIG mer och något jättellångt lopp på 8 mil i Roslagen var ju bara att glömma. Helt klart det mest psykiskt krävande jag gjort.Det tuffaste loppet jag sprungit - både fysiskt och psykiskt. Stockholm marathon är en barnlek i jämförelse.
Dagen efter var allt glömt, den jobbiga delen i alla fall, och jag funderade över träningen till nästa år. Då kanske jag kunde knipa första platsen. I år kom jag 2:a i damklassen (slagen med 10 minuter) och 12:a totalt sett.
Väldigt bra arrangerat - all heder åt alla fantastiska som ordnade. Och vilken fantastisk kulturmiljö att springa genom. Och på hur många lopp får man springa på ställen som Evighetsbacken, Dödsrakan, Vargskogen, Albertssvängen, Sjumilaskogen....
På bussen mot Uppsala
Jag blir jättekissnödig. Ingen toalett. Kissar o min urdruckna vattenflaska. Så kan man åxå göra. Planerar att slänga den nu.
Dags för ultralopp, 45 km Arosmarathon
Vaknar feberfri. Bara lite tjock i slemhinnorna. jag prövar
Sämsta tänkbara uppladdning
Kvällen innan loppet har jag feber. Wtf feber? Jaj gödslar mig med enchinagard, näsdroppar, alvedon och you name it. Går och lägger mig. Hoppas på det bästa
Snart dags för marathon - ULTRA MARATHON
Hade stenkoll...såklart
men hade rekat kanske aningen dåligt
Arosmarathon - det hörs ju på namnet att det är ett vanligt marathon. Kankse inte het vanlig eftersom den går från Uppsala slott på gamla banvallen fram till Enköping och med master start*.
Tyckte absolut att förr årets tider var väl medelmåttiga - jag skulle "lätt" kunna vinna damklassen....jag vill ju gärna framhålla mig som bra - men så bra är jag inte. Slog bort det faktummet - här ska tränas, här ska vinnas.
Lillebror påpekade i veckan att det var ett Ultramarathon...och ja visst se på sjutton - dryga 45 kilometer ska jag tydligen springa.
Äh - vad är ett par kilometer mer eller mindre
Men tiderna från förra året blev med ens inte så pjåkiga....
Ger dock inte upp tanken om vinst :-)
*start i gemensamt tempo första 2 km
Lite träningsvila och mycket påfyllning av mat
Med betoning på lite och mycket....
Kände mig bara mer och mer orkeslös, omotiverad och tung i veckan.
Efter torsdagens löpning så beodrade jag mig själv att under fredag och lördag trycka i mig så mycket mat jag mäktade med och inte bry mig alls om det var kolhydrater eller inte. Depåer behövde fyllas. Moffa, moffa, moffa.
Kombinerades ned träningsvila.
och shopping av en ny löparväst
så nu är jag motiverad igen - ser fram emot morgondagens löppass även om det inte kommer bli planerade dryga 3 mil utan snararre dryga 2.
På´t igen bara!
