Den fysiska utmaningen

Bloggen startade när jag behövde skriva av mig syskonförsökfrustration, övergick i förlossningsbitterhet för att senare hamna i hur-får-man-livet-att-gå-i-hop-med-två-barn blandat med snipp-problem till följd av förlossning. Sen började jag jobba och befann mig ganksa snart i en karusell av påhittade, självpåtagna och utifrån ställda krav som bara accelerade tills det plötsligt krachade och resulterade i ett drygt års arbete med att komma ur detta.

Lösningen var min fantastiska coach, jobbyte och städhjälp.

Jag har fullt upp, späckat schema och känner mig givetvis stressad från och till. Men livet är i harmoni, jag är gladare, har mer tålamod och är nyförälskad i min man, gör karriär på mina vilkor. Jobbar med det jag är bäst på, som jag tycker är roligast, där jag får frihet för min kreativitet till nya lösningar för att utveckla mig, andra, verksamheten, externa samarbetsklimat och former. Har en fantastik chef som känner min historia, hjälper mig att sätta gränser och ger mig stöd båder i ord och handling.

Hemma kan jag släppa och slappa.  Ngn annan städar ju ;) Nu kan jag se dammråttan och tycka den är okej. Bakar gör jag när jag hinner om jag har lust - det finns så mycket bra man kan köpa. Inser att det som jag inte gör på en gång väntar till en annan gång, eller så hinner någon annan. Jag tillåter mig själv att vara lat.

Har blivt snällare mot mig, lyssnar på mig själv. Driver mig inte så hårt, vågar sikta högt och komma en bit utan att se det som ett misslyckande.

Känner en härlig harmoni, njuter, trivs och har helt enkelt inget att skriva av mig. Den tiden kommer säkert igen...men till dess....

Kram från mig till er