Jag visste att jag aldrig skulle ha gått med på det här...
Jag ville gifta mig "i smyg" och ha en liten middag sen för närmast sörjande, Ha våra bästa vänner som vittnen
MEN
Så "kom vi överens" om att ha den närmsta skaran med...men vilka är närmst? Hela hans släkt men ingen i min? Femton personer på hans sida och fyra på min? Och sen tjafs för att jag vill att min närmsta vän med familj och en moster...för "vi skulle ju inte ha kompisar med" och "det är väl skillnad" och "de har ju inga andra".
Sen när skulle man bjuda folk för att det är synd om dem?
Tänk att det aldrig kan få vara enkelt...inte ens sånt här...känns inte alls lika kul längre
MEN
Så "kom vi överens" om att ha den närmsta skaran med...men vilka är närmst? Hela hans släkt men ingen i min? Femton personer på hans sida och fyra på min? Och sen tjafs för att jag vill att min närmsta vän med familj och en moster...för "vi skulle ju inte ha kompisar med" och "det är väl skillnad" och "de har ju inga andra".
Sen när skulle man bjuda folk för att det är synd om dem?
Tänk att det aldrig kan få vara enkelt...inte ens sånt här...känns inte alls lika kul längre
Kommentarer
Postat av: Linda
Ta det litet och hemligt bara ni två. Sen kan ni ha en fest sen om ni vill :-)
Postat av: Rockworm
Äh, bjud alla så behöver ni inte bråka om något :-)
Postat av: Tudorienne
Hm, det är himla klurigt sånt där. Och inte roligt när det inte känns kul längre. Inbjudningslistan är nog nåt av det svåraste med bröllop.
Trackback
