Jodå

Hon är gravid...v 13...tog sig på första försöket....

Jag blev grymt avundsjuk, och lite irriterad över att det gick så lätt för dem...jag är inte missunsam...det är inte det...men jag kan liksom inte vara himlastormade glad och lycklig för deras skull.

Nä...jag berättade inget...jag sa att jag kör på hormoner oh inte ville dricka alkohol...sen var det bra med det...för de vet ju om våra försök och våra missfall.

Jag börjar få grym ångest inför onsdag....men åxå stor förväntan. Eftersom jag faktiskt väljer att vara mest förväntasfull är jag livrädd....livrädd för att golvet kommer att bli så hårt att landa på om...om skulle inträffa...om som inte får hända....Golvet kommer att vara så hårt att jag inte vet hur jag skulle kunna resa mig igen....jag tror min själ skulle bli mycet svårt skadad.

Hade ganska mycket värk idag på förmiddagen, det fungerar jättebra med alvedon...jag slappnar av...och värken kommer inte tillbaka....det är bra!

Jag känner, när jag får värken, ett väldigt stort behov av att vila...antar att kroppen vill säga åt mig att göra just det...jag lyssnar...det är synd bara att jag svääller som en elefant av allt vilande och småätande. Hoppas verkligen att det kommer något gott ur detta för annars har jag en hel del kilon som jag inte kommer känna den allra minsta glädje av att bära på.

Gonatt

Kommentarer
Postat av: bonnie

Känner igen mig med trötthet, sväldhet o elefanttendenser. Byxorna vill inte ens gå på o e bara v 6.
Försöker glömma omgivningen o deras ev. graviditeter o barn, kanske det skull hjälpa dig oxå. Det här e mitt liv, min graviditet o mitt (förhoppningsvis) barn. Så får andra göra precis va de vill.

2008-02-10 @ 10:49:17
Postat av: Fertilitetsturist

Åh vad jag hoppas för dig nu! Det ska gå bra på onsdag, det ska gå bra på onsdag, det ska gå bra på onsdag!
Kram!

2008-02-10 @ 11:55:37
URL: http://fertilitetsturist.blogspot.com
Postat av: Lucia

Hoppas verklgen med er inför onsdagen och tänker på dig! Det där med att lyckas på typ första försöket... På något sätt försöker jag tänka att det kanske jämnar ut sig på något sätt ändå. Att det finns saker i deras liv som ger dem perspektiv och lärdomar om livet också... Men visst är det svårt att glädjas med dem. De kan ju omöjligt förstå vilket mirakel det faktiskt är att få barn.
kram...

2008-02-10 @ 13:24:37
URL: http://www.mammaklubben.blogspot.com
Postat av: Linda

Ang. Lucia, kan jag inte hjälpa att tycka att din kommentar om att de omöjligt kan förstå vilket mirakel det faktiskt är att få barn, är så himla småaktig och inskränkt att jag blir sur.
Varför skulle de inte kunna förstå det? Jag har förstått att det har varit ett mirakel sen jag vet inte när, långt innan vi började försöka åtminstone.

Uasch, sorry Tisalen blev bara lite sur, tycker att du skall lyssna på bonnie och ta det lugnt och försöka slappna av, och jag längtar också till på onsdag.
Fokusera på hur kul ni kan ha det med era småsyskon, de kommer ju att bli ungefär lika gamla :-)
*kram*

2008-02-10 @ 21:21:37
Postat av: Lucia

Ang. Lindas kommentar. Ordet mirakel är kanske fel ord att använda sig av från min sida när jag syftar på par som lyckats bli gravida fort.. Vet inte hur jag annars ska beskriva skillnaden i att lyckas fort med att "skaffa barn" (som många använder som uttryck för att försöka få barn)eller att ha kämpat för det och pendlat mellan hopp, förtvivlan och raserad självkänsla. Förlåt Linda. Du kanske kan beskriva det bättre själv?
Mvh Lucia

2008-02-11 @ 16:46:41
URL: http://www.mammaklubben.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0