Tjugoifuckingjävlakukfem
Andra morgonen irad.
Jävla skittidsomställning.
Fattar inte alls vitsen med den...jo det är lite ljusare på morgonen, men fan så mycket mörkare på kvällen och om några veckor är det lika jävla mörkt på morgonen i alla fall.
Lillasyster T fattar inte heller det här med vintertid...hon vägrar uppenbarligen att anpassa sig.
Min käre make är totalt oförstående till alla andras trötthet (läs min) men sin egen den förstår han så bra.
"vad ska jag gå upp, då kommer ju jag vara jättetrött och grinig när jag ska vara hemma med barnen"
Öh...ja...typ som jag varit i dryga året...velkom to hell...nej jag menar verkligheten mr.
"jag måste få sova eftersom jag ska köra bil idag och då kan ajg ju inte vara förtrött"
Lovely - spela på mitt dåliga samvete också.
Idag är jag så trött att jag är gråtfärdig...gråtfärdig och inte det allra minsta snäll. Stackars satar som jag ska ha möte med idag...
Smidigt och flyt - näha inte det...
En så´n sak är förskoleplats till Lillasyster T. Storasyster A går på en förskola vi trivs med - personal, läge pedagogik. Vi har hela tiden fått höra "klart att T ska gå på avd Daggkåpan"....Vi har räknat med det. Syrrorna skulle gå på varsin avdelning på samma förskola - perfekt!
Nu när jag vill ha besked om att så är fallet så är det inte så självklart längre. Inte säkert alls.
I januari är det tänkt att hon ska börja...Januari...pucko...Inte kan man väl planera sina barn så att de föds på tidig höst och ska börja på förskola i januari...det är ju mitt i ett läsår...nä barn ska avlas för att födas på senvåren och börja på förskola i augusti...att vi inte tänkte på det.......
Dagmamma på andra sidan stan kunde de erbjuda... Vill inte ha dagmamma, vill inte åka till andra sidan stan.
Förskola långt, långt bort fanns åxå...vill inte byta förskola till A och vill inte skola in T på en förskola och sedan skola om henne....och framför allt inte pendla med bil till långt. långtborta när vi nu kan sköta all rulijans via cykel och ha bilen stående i garaget.
Ja altenativet finns ju såklart att bränna alla återstående dagar vi har kvar på båda barnen och låta henne börja i augusti...för det är ju därför vi levt snålt och sparat på dagar...inte för att kunna ha barnen hemma på skollov och ha längre sommarsemestrar...nä det verkar ju dumt
FAN, SKIT, KUK
Hoppet är det sista som överger en...T kommer att hamna på Daggkåpan....så måste det såklart bli...men shit vilken energi så´nt här suger
Början på en trend?
Lillasyster T sov hela natten (ovanligt)
Hade det inte varit för att Mannen sov orloigt och väckte mig så hade jag väl fortfarande varit i chock efter att få sova ostört en hel natt. Tur att Mannen räddade mig från chock...men till imorrn är jag beredd...
Jag vann kampen!
Jag längtar till jag börjar jobba!
Känns lite fel att känna så....men jag är så innerligt less på att vara hemmafru/ mammaledig nu. På att ta alla konflikter, ta han om hemmet och allt planerande och fan och hans moster. Jag vill kunna dricka en kopp kaffe och bläddra i en tidning, jag vill kunna gå på toaletten med stängd dörr och utan en unge i knät. Jag vill slippa gnäll, skrik och panik och kläng. Jag vill vara jag, vara vuxen och prata vuxensaker med vuxna, vuxenskaer som inte handlar om barn. jag vll ha örhängen och halsband skjorta och snygga brallor och skor med klack....Den 5:e oktober är snart här men åxå långt borta.
Jag vet förstås att den här tiden inte kommer tillbaka....och att jag kommer att ha panik sista mammaldiga veckan och att jag sedan kommer att längta tillbaka till den här tiden...men nu längtar jag mest efter att få äta lunch ifred utan att ha pasta och ris flygande kring öronen.
I helgen
Insomning: Tisalen vs Lillasyster T 2-1
Nå´t behövde göras. Beslut: T ska somna i egen säng
Igår började vi.
T tyckte att det var en skitdum idé och blev ARG och jätteledsen.
Jag fick kaputilera, men bara lite. Jag tänkte om - vi tar det i två steg 1) somna i vår säng med Mamma och åsmåningom Pappa bredvid 2) somna i sin säng.
Efter 20 minuter vrålgråtskrik somnade T
Tisalen va Lillasyster T 1-1
Idag var det vrålgråtskrik i 5 minuter sedan lyfte jag över en halvspovande t till sin säng som tittade på mig och sedan somnade.
Tisalen vs Lillasyster T 2-1
Klättermus
Har kompletterat med någon liten bild i inlägget om Lillasyster T nedan...bara som en beskrivning...
Kan själv...
...äta själv
...med sked och gaffel
...gå
...använda handukstorken som ribbstol
...brotta ner storasyrran
...äta glass
...pinnglass
...själv
...bli skitarg för att hon inte få smaka klubba
...bli ännu argare för att hon får puffat ris och russin istället
...nämnde jag klättra...
Bildcencur
Pepparkakor
Varje dag (minus första veckan) har det varit utomlandsväder.
Jag är jättebrun
Storasyster A är jättebrun
Lillasyster T har raggarbränna...ja hon måste ha lätt för att bli brun för etta trots sunblock och solskyddskläder....vi är iof inte i skuggan för där vill ingen vara...eller stannar kvar. T är minst sagt mobil. Inga lugna stunder vid polkanten för mig.
Ville ändå inte se slutet...
Duscha barn, sanera säng, sanera hallgolv, sanera badrum, ladda tvättmaskin....
Äh vi ville ändå inte se slutet....
(Nå´n som vet vad som hände efter att han eldat upp en av bovarna - dvs de sista 20 min?)
(Idag är Lillasyster pigg som en nötkärna - varför hon kräktes är ett olöst mysterium)
Vad är det för dag idag?
Nej det är ingen vanlig dag för det är Storasyster A´s födelsedag
Hurra, hurra, hurra!
När hände det här egentligen?
4 år!
Helt knäppt!
Välling it is!
Trött, tröttare, tröttast
Stängningen uppskjuten?
Nattöppen mjölkbar
Storasyster A är ett autonomnt barn
Lillasyster T vill kraas, pussas, ammas för närhet, gosa, vaggas och vill vara i närheten....stämma av nya människor genom att se hur jag reagerar, leka nära, sitta i knät... Så det först nu när Lillasyster T kom som jag riktigt märker hur stor skillnad det är mot Storasyster A.
Traditionella uppfostringsmetoder som andra föräldrar kan köra med sina barn har aldrig fungerat på A. Efter två dagar med klistermärkes belöning vägrade hon "jag vill i alla fall inte klistra några märken" "då struntar jag i att jag inte får åka och bada".
Hon blir arg, skriker...för ALLT. Jag hr periodvis haft svårt att älska min stora fina tjej...för det har aldrig varit enkelt och utan konflikter. De som träffar henne tillfälligt har åxå svårt att se det som jag vet finns...för ofta är hon väldigt bra på att uppföra sig när vi är borta...men närmsta familjen de vet så klart...många gånger har vi fått höra att vi har sådant enormt tålamod med A (så känns det inte alltid kan jag lungt säga). Det är inte heller lätta att riktigt förklara för alla tråringar är ju "trotsiga" och har mycket egen vilja och "kan själv". Bara det att sådan är hon jämt, har alltid varit...men det finns ju hur måna föräldrara som helst som tycker att sina barn är så...men jag ser skillnaden...
Fram till för någon månad sedan har jag inte vetat hur vi ska hantera det....och allt har liksom eskalerat. Hon blir arg, jag blir arg, hon blir argare, jag blir ännu argare, jag ger nästan upp och börjar gråta - va f-n gör jag för fel?
Sen läste jag om autonoma barn och allt bara föll på plats. Det ÄR ju Storasyster A! PÅ pricken! Bitarna föll på plats.
Autonoma barn "gillar inte" att bli kramde...de vill kramas när de vill men framförallt kan man inte nehandla dem som barn...man måste tänka som om de vore vuxna. De måste få vara med och bestämma, göra aktiva val. Hota, muta, och klistermärkesbelöningar fungerar lika dåligt på dem som på en vuxen...här får man vara klurigare. A får "lön"...varje dag som hon "sköter sig" får hon en peng att lägga i sin burk så hon kan köpa sig något som hon önskar sig (just nu är det tydligen en pistol). Man kan aldrig säga till henne vad hon ska göra...bara vad man vill att hon ska göra. Aldrig neglgera hennes vilja...alltid yttrycka att man förstår..."jag förstår att du vill det, men..."
Ibland lir det "krångligt i hela kroppen" på A...det är då allt är fel...men nu visar jag att jag förstår
Jag berömmer men överdriver inte
Givetvis är detta inte allt om autonoma barn men en hint om läget i alla fall...jag lär mig, vi lär oss tillsammans...De senaste veckorna har vi tillsammans gjort stora framsteg. Så här harmoniskt har vi väl aldrig haft det...och jag känner att vi börjar hitta fram, att vi förstår varandra...och plötsligt så kommer min stora tjej till mig igen och vill bli kramad.
Sådan lättnad för mig, stora Mammatårar av kärlekslycka trillar på mina kinder. Min stora, fina, duktiga tjej!!!
Du är så fin och jag tycker om dig
Du är så fin och jag tycker om dig
Ingen är så fin som du i hela världen,
ingen är sp fin som du i hela världen!
Nu skulle jag kunna sluta....
Hon äter mat bra och jag ammar bara morgon och kväll (och natt...) men kvällsamnningen behöver hon inte och hon skulle ju egentligen kunn äta gröt med oss andra på morgonen...men nu vill jag ju fortsätta att amma över Mallisresan...men sen slutar vi.
Att amma 7,5 månad är ju inte länge men defentitivt inte kort heller...känner mig nöjd...
Dessutom håller jag på att sina...så det ger sig ju lite själv åxå...
Speciellt vore det faktiskt skönt att bli "fri" nu. Nio månaders graviditet och sex månaders amning gör en ganska bunden. I förrgår var jag på första hjälpen kurs på kvällen och det var första gången jag inte var hemma under Lillasyster Ts nattning....det gick hur bra som helst....och jag kände mig busig och nästan lite olydig hela kvällen (sen vaknade hon iof straxt efter elva och var så glad att se mig så hon inte kunde somna om förrän efter klockan ett...men...men...)
På lördag kommer jag vara borta hela dagen...och kvällen....nyttigt för mig....nyttigt för Sambon...nyttigt för Tilde. SKÖNT för mig....hela dagen och kvällen ska jag bara vara Tisalen och umgås med finvänner...fast jag vet att jag kommer att känna mig halv...för även jag behöver ju öva på att vara själv ;)
Inte konstigt
Öroninflammation + vill börja krypa + två tänder i underkäken
Sova om natten.... när? Sex....när?
Jag ska inte önska det ouppnåeliga som sovmorgon...men jag önskar mig 6 h sammanhängande sömn....Låter som ren poesi i mina öron.....kanske skulle vi då orka ta tag i det där som kallas samliv....nu är det som bökigt när någon hela tiden vaknar skrikandes på alla fyra och glor på oss mellan spjälorna...Den lilla lust som vi orkat väcka till liv dör ut rätt fort då...och sen 30 minuter senare r den inte lätt att hitta igen och röttheten tagit över hand.
29 april har vi dock deadline...för då är det återbesök på kvinnokliniken för att se om jag behöver justeras...och innan dess måste sex ske.... Jag tror dock inte på under här heller...det där extremt spända, oelastiska finns fortfarande kvar och har inte blivit det allra minsta bättre....Jaja återstår att se om den ändå är funktionsduglig...