Leeder of the pack (straxt innan 25 km på Lidingöloppet)
Fallit igenom
Ljumsken/höften smärtar och jag tvingas inse att det är löpvila som gäller. Har dock kontaktat simskolan så snart är det crawl start.
Men det är så lustigt hur jag reagerar...ingen träning...kan lika gärna haverera och i slutet av veckan som gick så havererade det totalt....men det är tur att det finns måndagar för nu kör vi igen!
Postrace-syndrom
Dagen efter kunde jag knappt gå. Herregud vilken träningvärk i framsida lår.
På Måndagen var det inte ett dugg bättre - jag sprang inte ens lika fort som min fyra-åring.
Åkte ner på stan och köpte compressionstights och dito strumpor. Det är INGEN myt att compressioon är en löpares bästa vän. Jisses vilken direkt känsla i lindring och vad fort det sedan släppte. På tisdagen var det markant bättre och nu på torsdagen i princip bort....och då pratar vi träniongsvärk som var trasiga lår, bristningar att inte klara av att forcera en kantsten och än mindre monstret till trapp (5 trappsteg) som vi har hemma...
Trots träningsvärken krånglade jag mig runt 5 km på måndagkvällen.....på 46 minuter----herregud i lördags hade jag tillryggalagt nästan en mil på den tiden.
På onsdagmorgonen tog jag samma sträcka på 36 minuter - det går frammåt. och sedan mådde jag så vansinnigt dåligt. Yr ocj nästan illamående....kändes som blodsockerbrist och jag åt allt jag kom över....det hjälpte...jag tror att jag fick en släng av att jag brände en jäkla massa kalorier i lördags, efterbrände minst lika många och ersatte dem med endast ett fåtal...Kroppen blev helt enkelt skitsur.
Sen blev jag lite småförkyld, men nu känns det bättre och i mporgon räknar jag med att köra intervaller och sedan ett lite tuffare pass på söndag igen...
Varför denna hets?
Jo på söndag nästa vecka stundar Hässelbyloppet - planen är att persa på milen då....vi får väl se hur kroppen känns....
och kankse i november en vintermara.... vi får se
2:36:27 och en silvermedalj
Fucking silvermedalj. Bra känsla i kroppen under loppet och sjukt bra känsla efter loppet. Tårarna rann av lycka! I´m the greatest!!!
Den är tydligen en luring
Jag har falsk ichias.
Jag har sprungit omkring med en snett bäcken sedan i våras...det var då jag borde ha gjort något åt det. Istället har jag kört på och inte förrän nu efter sommaren när det började bli riktigt besvärligt fixade jag till det. När man gör så är det lätt att en del muskler blir ´ganska grininga...som en reaktion. Innan jag rätade till ngt så har jag dragit på mig en muskelfästesinflammation i ljumsken....men den är nu under kontroll och på bättringsvägen. Det som nu är värrre är attrumpa, baksida lår, framsida lår och nedre delen av ryggen på högra sidan tycker att detta blev märkligt och reagerar, framför allt rumpan, med att dra ihops ig till en hård boll = klämmer på nerv = skitont.
Det bra är att det bara är myuskulärt och spända muskler = blir inte för stunden värre om jag springe (känns knappt) men jag blir lite stel (are) efteråt.
Så här är en som käkar kolhydrater som aldrig förr. I morgon smäller det.
och snart börjar pre-race-syndrom: bajsa, dricka, bajsa, äta, bajsa, sova, bajsa.....
AJ. AJ. AJ. AJ. AAAAJ!
Jag har ont i rygg-stjärt-höft-ljumske-lår-knä på högersidan.
Det sitter i ryggslutet, går ner i rumpan och strålar mot knäet. Ngt gammalt skit sitter i ljumsken/ höften.
Ljumsken/ höften är det minsta roblemet - det ger sig sakta men säkert.
MEN DEN ANDRA SKITEN
Det VÄÄÄÄRKER! Det STRÅLAR! och jag blir på uselt humör...dels av värken, dels av utsikten av vad detta betyder för framtida träning.
Vad i helvete har jag åkt på? Oroar mig för den där Ishias (eller hur den nu stavas).
Kiropraktorn (besök 3) idag kl 13....få se sen....
Träningen är klar - kommer resultat?
Jag har tränat, hållit mig till mit upplagda schema. Ibland har det blivit lite mer och längre...för jag velat. Men aldrig som det blev förra hösten när jag tränade mig in i väggen och bara blev sämre och sen inte orkade alls. Utom i förra veckan...men även det var enligt plan---allt var tungt och gjorde ont (ok smärtan ej enligt plan....) och jag tänkte för mig själv att "så tungt som det är nu måste jag ha jordens fortopp om 1,5 vecka. Sen drog jag till Prag, åt allt jag ville men begränsade ölen (fylla ej bra fö formen ;)
Man kan konstatera
1) Om man vanligtvis äter ganska lite kolhydrater och sedan moffar dylika i fyra dagar kan man på dessa dagar gå upp 3 kg. När man sedan äte normalt igen vet man att mycket är vatten...Idag måste jag ha kissat 15 liter...
2) Fyra dagars promenerande gjorde mig väldigt löpsugen igen.
3) Att jag idag sprang lätt och fort och känner hopp om ett bra Lidingölopp på lördag.
Man kan även konstatera...
...om du känner smärta igonrera den inte
...när du börjar ställa saker som smärtar till rätta är det lätt att annat börjar smärta för att det hamnar in ett läge sm det inte är van vid fast det är rätt....
Jag har igineat en höft/ljumske rätt länge. Jag har inte haft jätteont (enligt mig) me ändå käkat voltaren i omgångar. Kiropraktorn tyckte jag var....tålig. Efter två vändor hos honom och sedn kunde jag knappt gå i Prag. Jag hade ONT. Två gånger thaimassage i Prag gjorde dock susen och man kan konstatera
1) Vila är ibland bra
2) Thaimasage är en ny kärlek
Jo lite ont har jag fortfarande...men nu är det lite på riktigt...okej lite drygt lite då....men snart, om 2,5 veckor (efter Hässelby) blir det mindre löpning - då ska jag lära mig crawla---spännande
Och lycka till för mig på Lördag...
Jag har ett mål: under 2 h 45 min
Jag har en dröm: under 2 h 38 min, då får jag silvermedalj!
Om inget oförutsett händer är målet fullt realistiskt. Drömmen kan bli sann om...
...jag inte sinkas för mycket i början av att jag hamnat i en startgrupp som eg är för dålig för mig
...jag har toppat formen
...formen håller i 30 km
Sne, spänd och Inflammerad
Ett efterlängtat och mycket nödvändigt kiropraktorbesök idag:
Längdskillnad på benen: 2 cm
Inflammerade muskelfästen: Minst 2 stycken
Stela muskler: Drygt hur många som helst
Efter en rejäl genomkörare med återbesk inplanerat i nästa vecka käner jag mig lätt överkörd av en lastbil. Idag gjorde det ONT. Kiropraktorn funderade på över hur jag kunnat springa och hur länge jag egentligen haft detta.
Jag är uppenbarligen inte gnällig i alla fall....
Kiropraktorn rekomenderade mig inte att springa idag efetrsom jag skulle vara extra öm och bli ömmare efteråt....men det har ju inte hindrat mig förr
I am because I run
Ironman 2016?!
Okej! Så här är planen
Jag lär mig crawla i vinter
Jag köper racercykel nästa höst
Jag tränar mer än bra löpning - lägger på cykel och simning ndan för undan
Jag tränar nu 3-5 pas i veckan
3 pass under viloperiod
4 pass under normal
5 pass när det ska toppas.
En vanlig vecka med 4 pass ska innehålla:
1 pass simning
1 pass cykel
1 pass löpning
1 pass löpning i kombination med någon av de andra två
Fokus: Uthållighet
Men detta gäller först efter det att cykeln är köpt.
I vinter byter jag ut 4 löppass i veckan mot 1 simning och en styrketräning...vi börjar där.
Vad händer närmast:
Lidingöloppet (3 mil) och sedan två veckor senare Hässelbyloppet (1 mil)
Vad händer först: Kiropraktor som ska se om han kan få någon ordning på min onda höft/ ljumske. Misstänker bråkig höftböjare
Operationer och teaser
Blir inget nu
Jag har gått ner i vikt (ngt kilo kvar)
Jag känner mig fysiskt stark
=
Jag känner mig snyggare
Det är STOR skillnad. Ridbyxan är nästan borta, armarna mindre, ansikten mer definierat, magen hård och rutig.
Känner mig till och med mer bekväm med ögonen, fast det inte blivit ngn skillnad. Sanningen är den att jag är lite ädd för att ärret ska synas mycket efetrsom att det kommer att hamna utanför ögonvrån. Då väntar jag hellre något år till dess att det blivit lite värre och ag inte kan bortse från problemet för att jag faktiskt ser mitt ögonlock när jag inte ser mig i spegeln.
Tänker istället fokusera i blogge mer på mig igen. Och på det jag behöver ventilera, sådant jag inte vill skriva på fejan där chefen och annat löst folk läser som absolut vet vem jag är.
Inte idag men en annan dag kommer bloggen att byta namn. Har kommer lite av det innehåll som den "nya" bloggen kommer att handla om
"Sprang idag, igen. Såklart. Hittade en ny väg längs ån. Underbart!. Älskar att upptäcka nya vägar genom löpningen. Behövde dock göra en tekniska paus på vägen (att det alltid ska inträffa....). Bara att gå åt sidan. När jag är i den situationen att jag inte kan resa mig och gå därifrån utan att först avsluta mitt ärende inser jag att jag gör mitt ärende ca 50 cm från en huggorm. Otäckt!"
"Känslan av att springa drygt 14 km och tro att det är max 6.....det känslan. Jag är stark!"
okej, så här blir det - IRONMAN
Ingen fettsugning - jag kan få det mycket bättre genom viktnedgång. Vill jag vara fin får jag fan kämpa. SEn så var det ett så enormt mycket större ingrepp än vad jag trodde.
.
Ögonen kommer jag att göra - vet bara inte när än----
.
Men jag vet en annan sak...jag kommer att öka påmin träning de närmsta åre. I vinter tänker jag lära mig att crawla, nästa höst tänker jag köpa en tempocykel...
För 2016 eller 2017, möjligen 2015 kommer jag att i en följd simma 3 860 m, cykla 18 mil och springa 4,2 mil. Jag tänker genomföra en Ironman!!!!
.
Jag blev i helgen som var biten av en Ironmaninsekt. Jag var i Kalmar och supportade Lillebror när han genomförde en ironman. De var det häftigaste jag upplevt och vilken utmaning! Den utmaningen är min!
.
Ögonen kommer jag att göra - vet bara inte när än----
.
Men jag vet en annan sak...jag kommer att öka påmin träning de närmsta åre. I vinter tänker jag lära mig att crawla, nästa höst tänker jag köpa en tempocykel...
För 2016 eller 2017, möjligen 2015 kommer jag att i en följd simma 3 860 m, cykla 18 mil och springa 4,2 mil. Jag tänker genomföra en Ironman!!!!
.
Jag blev i helgen som var biten av en Ironmaninsekt. Jag var i Kalmar och supportade Lillebror när han genomförde en ironman. De var det häftigaste jag upplevt och vilken utmaning! Den utmaningen är min!
På torsdag
På torsdag är det dags att besöka kliniken för att få en bedömning av...
...om det går
...vad jag kan förvänta mig för resultat
...vad det kostar
Överarmarna SKA jag göra!
Eftersom....
...Sandra utmanade mig gör jag ett undantag från pausen
2002 var jag ganksa nyflyttat till Västerås. Pendlade med tåg som inte gick eller kom itid till Sumpan där jag jobbade. Partajade på våren och tävlade i Athlteic Fitness på hösten.
2. Vad gjorde du för ett år sedan?
Försökte ta mig upp från den utmattningsdepression som jag uppenbarligen hade, vabbade lunginflamation och kom på att det vore rimligt om jag kunde kombinera små barn, heltidsjobb och träning på näst intill elitnivå - det fungerade givetvis inte i längden.
3. Fem snacks du gillar?
Smågodis, salta pinnar, smågodis, nötter och smågodis
4. Fem sånger du kan hela texten till?
När trollmor lagt de elva små trollen, Vyssan lulla litet barn (jisses vad de sångerna är sjugna för oroliga nattbarn), olika verisioner av imse vimse spindel, Tommy tycker om mig och Rider i natten och många fler låtar av Freestyle
5. Fem saker du skulle göra om du var mångmiljonär?
Mångmiljonär = sådär en 3-4 miljoner: Tråkiga saker mest - fundera på vilka skulder jag skulle betala av, spara, bygga ut huset.
Mångmiljonär = 300 miljoner: Jobba MYCKET mindre eler inte alls. Flytta till Åre och åka skidor på vintern, springa och cykla downhill på sommaren.
6. Fem dåliga vanor
Det här bordeM svar på.... Det är nog många ggr mina bra vanor som har en förmåga att gå till överdrift.... Bestämmer för mycket, stressar för mycket, sätter för höga mål för mig själv, vill för mycket fort nu hä på en gång
7. Fem saker du gillar att göra?
Springa, åka utför, cykla, läsa, vara med och förändra/ göra skillnad
8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i, eller köpa?
Om vi pratar seriöst och inte klä ut sig...
6. Fem dåliga vanor
Det här bordeM svar på.... Det är nog många ggr mina bra vanor som har en förmåga att gå till överdrift.... Bestämmer för mycket, stressar för mycket, sätter för höga mål för mig själv, vill för mycket fort nu hä på en gång
7. Fem saker du gillar att göra?
Springa, åka utför, cykla, läsa, vara med och förändra/ göra skillnad
8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i, eller köpa?
Om vi pratar seriöst och inte klä ut sig...
Skipants - been ther, done that
Body - är ett bebisplagg
Hatt - känns tillgjort
Trosor som ger troskanter genom byxorna
A skurna tunikor har gjort sitt - ser mest ut som en kortbent, gravid dvärg
9. Fem favoritleksaker
Tänker först bara en massa snusk....men eftersom det inte ens skulle stämma i den trötta småbarnsmammans liv. Blir det något så inte har man tid att fundera över leksaker då...Löparskorna
Mina högsta klicketiklackskor
Stugan i Åre
GPS-klockan
Snowboarden
Vill du så gör du åxå detta!
Tekniskt fel - pausläge
Känner inspiartionen tryta och tiden vara knapp
ansträngningen till bloggen är slapp.
Fokus får på nya jobbet ligga,
och att på träning igen trigga.
Blogg, facebook och twitter får vänta,
men på era bloggar kommer jag att då och då in släntra.
En paus är ett klokt beslut,
in på nya året jag igen kör och säger tut.
.
Hemma? Pytt!
Inte är jag hemma heller. Tanken slog mig inte ens. Visst var jag mosig igår kanske hade det varit bra och skönt att vara hemma. Men tanken slog mig inte ens...sån är jag.
Total ångest
När det pågick var jag själv inne i en svacka. jga ville inte höra, jag selekterade. Nu läser jag, får cementklump i bröstet. Får ångest. uppgivenhet. Är det så det ska vara innan man lämnar jordelivet? Nä fan i helvete att det ska!
Jävla satans idioter.
Kan inte skriva om det så som jag skulle vilja, jag orkar inte. Vill inte riktigt ta in, förstå, sätta ord på det för då blir det för verkligt och det gör så satans ont i mig... det gör allt för ont redan nu...
.
Mormor hjälper inte mediauppmärksamheten, men jag hoppas att att det hjälper andra
I artikeln är det min moster på bilden och min älskade, älskade Mormor det handlar om.
.
.
Total ångest.
Vidrig själs-smärta.
.
Älskade, älskade finaste Mormor!
.
Fy FAN!
Tagen
Kappan alltså, kommer till mig på posten inom kort.
Jag kommer att bli en lyckligare kvinna ;)
Jag kommer att bli en lyckligare kvinna ;)
Vill ha....undrar om jag ska?
Det gnanger lite i mig
I lördags var jag och maken på kräftskiva. Vi var tre par.
.
Maken och värden, T, är barndomsvänner och hans sambo, M; har jag träffat många gånger. Vi är vänner men dock inte nära vänner. Det tredje paret, S+P, har vi lärt känna genom värdparet. Det tredje paret och värdparet har känt varnadra i 15 år och är nära vänner.
.
Grabbarna åker 1-2 ggr om året på fotbollsresor. M och P har vid ett flertal ggr varit på sk kompensationsresor. Det har även jag varit, fast med nära vänner till mig. Inget kosntigt i det.
.
Det som jag däremot tycker är konstigt, som jag tog illa upp över i lördags, som inte känns bra, som ännu gnager i mig är när grabbarna sitter och funderar över nästa fotbollsresa och vi tjejer sitter och pratar om annat, så vänder sig, efter ett tag, P och M mot varandra och börjar fundera på sin nästa kompensationsresa. Jag var inte inkluderad (absolut jag förstår att de vill åka själva), inte ens artigt inkluderad för att de pratade om det på en fest där jag var med.
.
Jag fick en väldigt ensam känsla i kroppen.
.
Jag skule aldrig ha gjort så. Jag känner mig åsidosatt, ensam och sårad.
.
Överreagerar jag?
Vad jag trodde
Trodde för ett svagt ögonblick att de småjävlakrypen var borta, men inte det heller. Vi fortsätter kampen och agerar under tiden nattligt smörgåsbord.
hata
hata
