Flyttstädar

Idag flyttar jag
I morgon nya marker.

I morgon byter jag jobb och titel.

Ut med det gamla och in med det nya
Nystart

Och utan att känna ångesten för att det är en massa kollegor jag aldrig mer kommer at träffa. för de finns kvar...om än i andra änden av huset.

Lyx

i like


Känsliga pengar

Min nya tjänst innebär en ganska rejäl löneförhöjning. Jag tycker definitivt att jag är värd min nya lön. Men man kan sätta det i perspektiv.... är jag värd dubbla lönen mot många som jobbar med människor i vården, omsorgen eller skolan? Nä det är jag inte...men frågan är om det är min lön som är för hög? Nä, det är många yrkesgrupper med 3-5 års utbildning och höga studielån som har vansinningt för låg lön. Jag skäms lite när jag har nära nog dubbelt så hör lön som min Mamma som har jobbat i över 30 års tid och är specialpedagog innom förskolan. MEN fortfarande - jag är värd min lön.
.
Häromdagen när jag träffade en bunt tjejer (en ekonom, tre socionomer och en förskolärare) så frågade de vad jag fick för ny lön. Jag gjorde en snabb bedömning om att bättre att berätta än att säga att "jag inte vill säga". Bättre att de vet än spekulerar.
Under kvällen kom det sedan kommentar på kommentar om "att det lär knappast bekymra dig" när det rörde sig om ngt som kunde koplas till pengar. Avundsjukan var stundtals tydlig och den låg inte på nivån "förjävligt att vissa yrkesgrupper har för dåligt betalt" utan på nivån "jag unnar dig inte den nya lönen"
.
Nu är jag ju glad att det är jag som fått både tjänsten och marknadsmässig lön. Att en tjej runt 40 fått en, på vår kommun, typisk gubbtjänst. Att högsta cheferna tar till vara de bra medarbetrna och låter dem utvecklas och inte låter "alla bra" försvinna, att inte kompetensen dräneras och det blir seccond best som ska utveckla staden.
.
Jag hoppas att jag slipper höra mer kring detta framöver när vi träffas, i alla fall på det här viset.

ÄNTLIGEN....nu är det klart

Västerås stads nya strateg med inriktning mot samhällsbyggnadsfrågor (eller infrastruktur eller både och) ....ce moi! En tjänst på stadsledningskontoret, en tjänst som jag länge haft som en, som jag trodde, en i närtid ouppnåelig dröm. En tjänst där det tradtitionellt varit manliga solister 55+ .
Men se upp för här kommer jag -  en inte ens 40 kvinnlig medspelare med åsikter och attityd!
.
1 december byter jag.
.
Jippi!!
.
och jo jag fick samma lön som i det andra jobberbjudandet så nu har jag
1) visat att det går att göra kommunal karriär
2) att det även på en kommun går att göra lönelyft och få lön som ligger väl i marknadsjämförelse med både Stockholm och riket i övrigt
.
Så snart kommer jag att göra många storverk av strategisktanalytisk karraktär  :)

Ångest och lyxproblem

Jag har blivit erbjuden jobbet som jag blev headhuntad till, juste titel och en rejäl lön.

Men.... det är åxå ett mycket krävande jobb där det finns mycket att ta tag i både extern och internt. Projektledare som slutat så att det just nu är ett underskott på 2-4 tjänster. Nöjd Kund Index som är för lågt och måste höjjas, bla ha de misskött sig mot min nuvarande arbetsplats. Medarbetarindex som är lågt pga av interna problem (främst på grund av förre chefen). Nya kommunikationsvägar som ska skapas internt.
och så kommer chefen ny, rakt in i ett bålgetingbo? Kommer jag ur askan in i elden?

Självkännedom

Har pratat igenom personlighetstestet med rekryteraren, låt oss säga att jag känner mig själv rätt bra...
På tisdag ska jag träffa presumtiv arbetgivare.

Tacka nej!

Hej Rickard Rekryterare!
 
Har läst, funderat och begrundat.
 
Beskrivningen av tjänsten är väldigt intressant. X är ett intressant företag. Jag kan se mig själv i den ledande rollen som tjänsten innebär, tror även att jag skulle kunna göra ett väldigt bra jobb, men jag kan inte se mig själv i rollen som Xchef, att vara så nära Y  och Z (här skrev jag exakt vad verksamheten innebär). Jag känner inte att jag har sådan bra insikt över marknaden för Y och Z att jag kan göra ett förtroendegivande jobb som Xchef. Tvivlar inte på att jag skulle kunna lära mig, men magkänslan är inte rätt.
 
Vänliga hälsningar och trevlig helg!
 
Tisalen

Huvudjägare

Blev uppringd och tillfrågad.
Jag är såklart smickrad.
Har dock mycket svårt att se mig själv på den positionen i det företaget.
Som ledare har jag de kvalifikationer som de söker.
Som chef just där på den nivån har jag inte bransch-kännedom...för att göra nytta måste jag högre upp i organisationen (där man kan suga ur det gottaste av mig och bransch-kunskapen inte är lika viktig).
Självinsikt och kräsen.
Men såklart smickrad.
Någon har tipsat om mig, någon vet att jag inte kan branschen, någon tycker att mina personliga egenskaper uppväger.
Smickrad.
Tack!
Men jag kommer att tacka nej.

Ska det vara så här?

Jobbstart idag.
.
Vill jag verkligen jobba här?
Vill jag jobba med det är?
Varför infoga stress i livet?
Hur mycket är pengarna värda?
.
Ont i magen, stressen slog till direkt.
.
Tur att supercoachen kommer i nästa vecka och kan hjälpa mig att reda ut vad jag vill och när jag vill det och hur jag vill det.
.
Känner mig omtumlad och ifrågasättande av mig själv och vad jag gör.

Har jag varit föräldrarledig?

Efter två arbetsdagar känns det knappt som om jag varit borta från jobbet. Shit vad snabbt man kommer in i nya rutiner.

Men det är bara att erkänna - jag är inte helt nöjd här. Jag ska helt klart börja se mig om efter något annat. Något annat dör jag får styra upp verksamheten mer...för jag är övertygad om att jag skulle göra ett bra jobb...för det är det jag kan och är bra på...att styra upp...och planera...och strategier... Någon gång så ska jag berätta om varför det inte är så redan - för om "om" inte fanns så hade jag varit där nu.

Trodde såklart att Lillasyster T skulle sakna mig...än märks inga sådana tendenser (förutom att hon jävlas lite med mannen och vägrar äta sån´t hon gladeligen åt med mig). Hon som är (var?) en sådan Mammagris.

Den stora nackdelen med att jobba är att man ser barnen så lite (mot vad jag nyss gjorde). De har i bästa fall nyss gått upp när jag går och sen när jag kommer hem är det bara mat och sen i säng.

I morrn kväll åker jag till Barcelona! Med två tjejkompisar. Det ska bli oerhört skönt. Jag behöver lite familjepaus...fortfarande känner jag att tålamodet är kort med tjejerna...så som jag inte vill vara. jag behöver helt klart komma bort lite. Men jag har ändå lite ångest. Mina små stora älsklingar. Utan Mamma så länge...

Ett säkert tecken på att jag har varit föräldrarledig är att jag, på jobbet, glömmer låsa toalettdörren...lämnar den gärna lite på glänt... samt att jag frentiskt leter efter vart barnsäkerhetsspärrarna sitter på nederskåpen i köket...

På jobbet....

Märkligt
Skönt
Lite läskigt

men jobbigt att nte bara kunna sätta igång att jpbba efetrsom det kommeit några nya administrativa program och rapporteringsrutiner....kontrollmänniskan i mig lider

Inför min comeback

Var på jobbet idag imför min comeback 5 oktober

Fikade
Mötade
Lunchade
Plockade
Fixade

vips 5 h bort

F-n vad det är slappt att jobba ;)

RSS 2.0