Den fysiska utmaningen

En anspänning låg över gårdagen, anspänningen var så stor att jag inte alls kunde behärska mitt humör. Stressad över att jag skulle ut och springa. Tänk om det inte skulle gå, tänkt om jag skulle bli tvungen att bryta och gå som för fjorton dagar sedan?

 

Men det gick! Nej det gick inte ;-) Jag sprang. Inte lång, bara fem kilometer, men ganska snabbt.

 

YES!

 

okej jag kände av höften lite, men det vara bara lite och jag hade aldrig reagerat om jag inte hade sökt smärtan.

Var orloig för idag - skulle värken komma?

 

men icke! Känns hur bra som helst!

 

Nu är jag på banan igen. Men max 3 ggr i veckan.

 

:-)

Nu har jag löpvilat i 14 dagar.

Sköna dagar

Frustrerande dagar

 

Istället har jag styrketränat och trädgårdsarbetat

Funktionell träning med fokus balans och komplett styrka och mycket bära sten, lägga plattor räfsa löv.

 

Kiropraktorn har fått sig ett och annat besök.

Har ätit men äter inte längre Voltaren.

 

Idag är det dags att provspringa höften.

Jag längtar

Jag bävar

Har hämtat upp mig från haveriet och är nu taggad för lite lugnare rträningsperiod med alternativ träning under främst oktober ut.

 

Funktionell löpstyrka är det som gäller.

 

Balansboll och balansplatta

 

Styrkeövningar på balansplatta för att få en stark, smidig och balanserad kropp.

 

Detta gäller fram till 3:e november då jag tänker börja smyga in löpningen igen (om den är smärtfri) för att påbörja satsningen mot premiärmilen i mars. Persnobästa på milen  kan det var möjligt så tidigt på säsongen? Om inte annat kommer jag att gå in i nsäta säsong starkare än vad jag någonsin varit.

 

På schemat ligger även simning vilket ska bli ett bestående inlsag i min träning från och med 7:e november. Minst en gång i veckan....kankse två...ibland. Får känna efter lite och det beror på hur löpningen käns, vinterväder å sånt.

Jag har första kurstillfället för att lära mig crawla den 7 november - ska bli superspännande. Är tagagd och ser verkligen fram emot detta.

 

 

Ljumsken/höften smärtar och jag tvingas inse att det är löpvila som gäller. Har dock kontaktat simskolan så snart är det crawl start.

 

Men det är så lustigt hur jag reagerar...ingen träning...kan lika gärna haverera och i slutet av veckan som gick  så havererade det totalt....men det är tur att det finns måndagar för nu kör vi igen!

Dagen efter kunde jag knappt gå. Herregud vilken träningvärk i framsida lår.

På Måndagen var det inte ett dugg bättre - jag sprang inte ens lika fort som min fyra-åring.

Åkte ner på stan och köpte compressionstights och dito strumpor. Det är INGEN myt att compressioon är en löpares bästa vän. Jisses vilken direkt känsla i lindring och vad fort det sedan släppte. På tisdagen var det markant bättre och nu på torsdagen i princip bort....och då pratar vi träniongsvärk som var trasiga lår, bristningar att inte klara av att forcera en kantsten och än mindre  monstret till trapp (5 trappsteg) som vi har hemma...

 

Trots träningsvärken krånglade jag mig runt 5 km på måndagkvällen.....på 46 minuter----herregud i lördags hade jag tillryggalagt nästan en mil på den tiden.

På onsdagmorgonen tog jag samma sträcka på 36 minuter - det går frammåt. och sedan mådde jag så vansinnigt dåligt. Yr ocj nästan illamående....kändes som blodsockerbrist och jag åt allt jag kom över....det hjälpte...jag tror att jag fick en släng av att jag brände en jäkla massa kalorier i lördags, efterbrände minst lika många och ersatte dem med endast ett fåtal...Kroppen blev helt enkelt skitsur.

 

Sen blev jag lite småförkyld, men nu känns det bättre och i mporgon räknar jag med att köra intervaller och sedan ett lite tuffare pass på söndag igen...

 

 

Varför denna hets?

Jo på söndag nästa vecka stundar Hässelbyloppet - planen är att persa på milen då....vi får väl se  hur kroppen känns....

 

och kankse i november en vintermara.... vi får se