På morgonen dagen efter...

...möts jag inte av den allra vackraste synen.
 
Det är nu jag ska se ut som värst enligt L - känns skönt att veta.
 
Har lite svårt att helt stänga högerögat pga svullnaden - det är inte skönt eftersom ögat blir lite torrt.
 
Jag tänker på att jag gjort detta frivilligt - högst märkligt beteende. Vet inte ens om det är rätt att tycka synd om mig själv eller om det är mer skyll dig själv :-/
 
Jag toppar dock denna dag med att kombinera att jag är "sjuk", med att vabba kräkande barn samt genom att jobba. Och nä sjukskriven bir man inte när man tillfogar sig själv skda på detta sätt. Och förrutom att jag ska ta det lungt ngn dag så är jag ju absoluut inte arbetsoför på min arbetsplats - däremt vill man kanske hålla lite låg profil för att undvika att skrämma ihjäl folk och inte behöva svara på 1 000 frågor.
 

Operationsdagen...en riktig resa...

kl 13.00 skulle det ske och 20 minuter innan, enligt instruktion, befann jag mig på plats. Men va f-n stället fanna sju inte kvar. Kände mig som om jag befann mig i en dålig "låt kameran gå".  Jag är...förvirrad...milt uttryckt
 
Surfar - jo jag befann mig på rätt adress - men det är ju inte är. Försöker ringa men kommer inte fram eftersom telefontiden är slut. Maila får inget svar. Fem i ett ser jag att de flyttat till andra sidan stan - tar en taxi. Väl framme på andra sidan stan ringer kliniken och ber om ursäkt för deras kommunikationsmiss om att de nu enbart finns i Stockholm - va fa-n?! Jag tar en taxi tillbaka till stationen. Lovar att taxichaffisen undrade varför jag ville lägga ut 350 kr på att åka taxi utan mening och mål...
 
De erbjuder sig direkt att ersätta mina taxiutlägg och en ny tid idag kl 15 eller på måndag. Jag tar tåhet till stockholm direkt och under tiden får jag ett mail om att de drar av 1 000 kr för mina extra utlägg på taxi och tåg.
 
På tåget träffar jag chefen - vilket var bar för vi behövde diskutera ett avtal. Sådär en arbetstimmer - perfekt!
 
Väl framme ska jag betala - då fungerar inte mittt kreditkort. "uttag medges ej". Jag blir "lätt" hispig. Går till en automat och plockar ut 3 000 i taget. Vid 10 000 tar det stopp. Då fattar jag...jag fick nytt kort för en månad sedan och uppenbarligen har min kreditgräns om 25 000 utav ngn anledning flyttats till standard om 10 000 kr. Ska ta ut resten på mitt vanliga kort - men hade nyss bara lämnat kvar en ynka tusenlapp där för att göra ett februariexpriment om hur mycket eller lite pengar jag gör av med om jag verkligen anstränger mig för det minimala - inte smart nu. Nåja allt utom 1 400 fick jag ut - får betala resten när jag tar stygnen. Mannen är dock beordrad att föra över lite pengar vilket givetvi sker utan att jag vet om det - besked ett från honom var nämligen att han inte kunde det inom 15 minuter (märkligt...) och sen när pengarna kom låg jag redan på operationsbordet...
 
Jaja, väl inne får jag återigen ursäkter. Läkaren stannar kvar extra för att ta hand om mig nu när det strulade tll sig. Lovar att jag kan ta stygnen i Västerås så att jag slipper åka till Stockholm då (det blir på torsdag nästa vecka).
 
 
Operationen steg för steg:
  1. PÅ med snygg op-mössa
  2. Läkaren (L) tvättar med sprit
  3. L ritar ut stödpunkter när jag sitter
  4. L ritar färdigt medan jag ligger ner
  5. På med snygg op-duk
  6. L håller ihop de ritade linjerna med en pincett för att kontrollera att han inte tar för mycket, att jag kan blunda ordentligt
  7. Mera sprit (tyävärr inget som jag fick att dricka)
  8. Jag känner mig extremt lugn och inte ett dugg nervös
  9. Bedövningen åker fram, höger öga först. Bedövningen känns knappt. Det är först mot slutet som den blir lite obehaglig efetrsom ögonlocket blir ganska fult av bedövningsvätska, men ändå rättok
  10. L tar skalpellen och skär i de ritade linjerna, känns inte alls
  11. L tar fram saxen och kliper bort hudfliken. Här är det obehagligt och jag undrar vad sjutton jag givit mig in på - det känns som om det tar lång tid. Jag hör klippljuden - jävligt obehagligt  - och jag mår lite illa. Efter en evighet (känns det som) är han klar med saxen
  12. Fram med lödkolen och löda blodkärl. Inget jag märker
  13. Fram med nål och tråd - ny känns det bättre. Svårbedövad som jag är så släpper såklart bedövningen och jag får påfyllning.
  14. Höger öga klart! Jag känner en lätta ångest över att ett öga är kvar. Det börjar svida
  15. L lurar mig att prat om det jag brinner för - den kollektiva resan, regionförstoring, att man måste kunna pendla smärtfritt med tåg, miljöutmaningen där jag vill dra mitt strå till stacken genom att underlätta för tåg och buss ch cykel. Bedövningen är klar, den kändes lite mer men jag märker det ändå inte eftersom högerögat svider och jag pratar om regionförsoringens vikt för tillväxt (stackars L...)
  16. Skalpell - känns inte
  17. Sax - jag är så inne i min monolog som han har lurat mig till och underhåller med lite frågor - så jag märker inget till. Fort går det åxå.
  18. Lödkolv - bedövningen börjar släppa och det sticks lite
  19. Fylla på med bedövning
  20. Nål och tråd och jag är klar!
Jag är enlligt L ordentligt operationssvullen pga av all bedövning. Jag blödde däremot ovanligt lite vilket talar för att jag inte behöver bli så blå. Mellan 1,5-2 cm tos bort på vadera öga och L lovade att jag skulle märka stor skillnad för jag hade ett kraftigt överhäng. Så här mycket brukar man bara behöva ta bort på äldre damer--- tack för det...eller var det en kmplimang om att jag är ung?
Jag frågar när jag kommer att se som värst ut. L svarar - nu ikväll på grund av operatonssvullnden och sedan i morgon på grund av läkningsvullnad och blånad - sedan blir det bara bättre
 
Tack och hej! Stygnes tas torsdag nästa vecka. L tycker lite synd om mig som ska åka tåg.
 
Tar ett kort på mig själv - jisses jag ser för tokig ut. (se nedan)
 
Känner mig rätt tilltygad, bdövningen börjar släppa och jag drömmer om alvedon.
 
På tåget sitter jag och trycker i ett hörn och nu börjar ärren att släppa sårvätska - mysigt. Väl hemma i Västerås blir jag upplockad på stationen.
 
Hemma - alvedon!
Torka sårvätska.
 
Nytt kort....ja herregud....
 
 
Direkt efter
 
3h efter
 
 
Nya bilder och rapport utlovas imorgon

Den osminkade sanningen

Före:
 
 
I det här perspektivet ser även min nästa helt gigantisk ut *skratt*
Ser inte heller vidare glad ut....men men bilden är naket ärlig i alla fall

Dagen före

Imorgon ska jag operera mina ögonlock. Jag är lite spänd och nervös...hur ont gör sprutan, hur still måste jag ligga, kommer jag att se förjävlig ut efteråt, tänk om det inte blir bra...fast det sista tänker jag inte tänka. Bildkavalkad utlovas

Simmar lungt?

Coolt tycker jag....
 
i början av november vissta jag att crawl var ett simsätt men hade ingen aning om hur det gick till. 2,5 månader oxh 6 lektioner senare simmar jag ett par tuden meter sm den naturligaste sak i världen
 
Simläraren tycker nu att jag har så bar flyt (notera härlig gbg-humor) att det var dags att "köra på" lite...Det var dags i torsdags, lektion 7. Spagetteiarmar har fått en ny innebörd...

Ingen luft

Har spanat in en racer-cykel. Tänkte åka och kika på den i helgen. Blir skarpt ifrågasatt av äkta maken. Ska jag verkligen lägga pengar på en racer istället för en downhill cykel. Ska jag verkligen lägga pengar på ngt som bara jag gör istället på något som vi tycker är kul tillsammans på sommaren? Kan jag inte hitta ett annat mål, något eget istället för att härma brorsan?
 
Där gick luften ur mig...
 
Detta kan jag inte genomföra utan hans stöd - då blir det för tungt, det orkar jag inte och vill inte. Det blir ingen cykel nu.
 
Nu ifrågasätter jag hela grejen... Vad är väl en Ironman? Jobbigt, dyrt och alldelles, alledelles.....ja vaddå?
 
Skita it och satsa på ö till ö istället? Då behöver jag ingen cykel....
 
Äh nu vet jag inte....

Crawlen

När november inleddes visste jag att crawl var ett simsätt menh hade ingen aning om hur man bar sig åt.
 
För två veckor sedan simmade jag för förtsa gången 200 m i sträck och utan hjälpmedel. Det var en seer men jag undfrade hur jag någon gång skulle klara av någon längre sträcka....
 
Det tog två veckor. Idag simmade jag 1500 m i sträck och hade kunna simma mer.
 
Lycka är att slå personliga rekord!

Bihålorna - en förbannelse

När jag är inte riktigt kry ännu - det vägrar att släppa västra bihålan. Löpningen funkar men det är lögn att få tillräckligt med luft för att simma
 
#näjagärintebitter

Förkylningstider

i Måndags gick jag och simmade....lute misstänksam mot mig själv...eventuellt var det en begynnande förkylning som lurade i näsan....Gick inget vidaer att simma, skitjobbigt faktiskt. Redan när jag kom hem kände jag att det var kört - förkylningen ett faktum.  5 träningspass gick åt skogen. Idag testsprang jag lite drygt 5 km så får vi se hur krppen reagerar på det. Går det bra kankske jag hinner klämma in en sväng i mornn på självaste julafton - det vore en fin present till mig!. Om inte annat så blir detjuldagen och sen lite simma innan i ker upp tll åre - där det blir bräda för hela slanten så länge vädret tillåter (och dagsljuset). Löparskorna och baddräkten packas givetvis ner.
 
 
Blocket bevakas nu för att se om det dyker upp en lämplig racercykel.
 
Puss och God Jul på er!  och på mig!

Inte utan att....

....det ser ut som om jag kommer att lära mig crawla...synd bara att jag är så svag i axlarna *träna, träna, träna*

Trött

Tränar nu 6 dgar i veckan
2-3 ggr simning
3-4 ggr löpning
0-1 ggr styrka
 
Styrkan kommer jag att sluta med - simningen - herregud...Jag har nu helt slut i axlarna efter att ha avverkat 3 träningar denna vecka. Jag får dessutom för första gången i mitt liv höra att jag är lite svag... hrmpf...
 
I morgon löpning med kollegorna...få se vad vi ska hitta på för kul...och till helgen ett längre pass...men framför allt ska här julpyntas. Har redan börjat lite.
 
Är så julsugen nu ;)
 
Sa jag att jag är helt slut i kroppen....Trött. Nu en vilsam dag på jobbet.....eller nå´t

Partajets inverkan

Lördagen den 24/11
 
1) 13 km löpning med kunglig glans runt Brunnsviken i Sthl,
Mötte Kronprinsessan med banvagn, troligen innehållamde minisessa. Spran om Erik Hörstadius. Upplevde fantastisk natur mitt i Storstockholm
 
2) Hälsosam lunch på Sturebadet
 
3) Tupplur
 
4) 40x2 partaj
som gick över i ny dag...
 
 
Söndagen 25/11
 
1) Partaj
 
2) Extremt trött
 
3) Hjärtklappning och illamående
Va faen jag drack ju inte specielt mycket, eller...
 
 
Måndag med eftertankens klokhet
Jag pallar inte partaj längre - iaf inte så som jag tränar och äter. Partaj sliter fö mycket och jag vill slita på kroppen med annat. ätska drar jag på mig åxå...KOPIÖSA mängder. Fortfaramde svullen i anssikte och benen känns som svullna stockar...
Nä inga mer partyn.....jo det brukar ju låta så---men jag måste nog inse att jag måste välja.

Ögonplastik

6e februari har jag en operationstid preliminärbokad.....

6 ggr

Har tränat tre pass av vardera löpning och simning denna vecka. Märket av den häftiga effekten i psyke och kropp som den varierande träning ger...känns inte som om jag tränat så mycket. Dessutom börjar crawlen släppa och det är så oerört peppande och inspirerande

Första gången

Var på första crawl-tillfället igår. Magiskt! Visst jag kan simma, men inte mer. En snabb instruktion senare så simmade jag bröstsim bätre än jag någonsin gjort. Simmade en längd rygg-crawl, det hart jag aldrig ens prövat förut... Sedan var det dags för crawl på riktigt... Herregud, jag som bara stänkt vatten förut drunknade faktiskt, nästan en hel längd. Idag träningsvärk :-) och jag är så inspirerad! Så taggad! Denna vecka och bästa vecka blir lite lugnare, men sen drar det igång...som jag längtar 2-3 pass simmning, 2-3 pausad löpning och 1 pass styrka.... Ironman here I come! Dessutom sa simläraren att "du är så pass duktig att du behöver inga privatlektioner utan kan komma på mina ordinarie pass" jag är så lätt att smickra :-) Herregud jag son bara stänkt

Checka formen

Live (nästan) direkt från dagens träning i hemma-gymmet i förrådet. Notera den inspirerande Rocky-planchen och tomten med en handduk över huvudet som väntar på julen ...
 
Sådär lite off-season efter 3 veckors styrketräning/ rehab/ funktionell styrka inför att få börja löpträna "på riktigt" igen. Så här på kort der två-barns-mamma-formen ändå rätt ok ut.
 
och för er som läst om mina funderingar kring operationer kan tydligt se att vad gäller de övre ögonlocken överdriver jag inte och jag kommer med allra största sannolikhet göra ngt inom ett år.
 
 
 
 

Man ska inte ropa hej....

Jodå höften känns, mer än vad som känns ok. Får ta det lungt...men jag springer ändå...
 
Kan stretcha bort en del, massera bort en en annan del men li förbannat så vill det ite försvinna. När jag stretchar insida och utsida lår känns det som om ngt är fel, ngt är ivägen...
 
Kiropraktiken hjälper, men verkar inte vara svaret.
Behöver nog träffa en ortoped...men sist jag behövde det fick jag vänta i sex månader...
 
Springer så länge.
Med sikte mot Premiärmilen i mars.
 
Men inte 5 ggr i veckan, inte 4 heller. 3 får räcka.
Inte långt heller... inte mer än 5-8 km än så länge.
Saknar mina långpass.
 
I am because I run
känns som om en liten bit av mig är borta
 
Kompletterar så länge med 1-2 pass simning i veckan
och 1 pass styrka
 
så får vi se
 
Crawl-kurs start 7 nov.

Helt okej!

En anspänning låg över gårdagen, anspänningen var så stor att jag inte alls kunde behärska mitt humör. Stressad över att jag skulle ut och springa. Tänk om det inte skulle gå, tänkt om jag skulle bli tvungen att bryta och gå som för fjorton dagar sedan?
 
Men det gick! Nej det gick inte ;-) Jag sprang. Inte lång, bara fem kilometer, men ganska snabbt.
 
YES!
 
okej jag kände av höften lite, men det vara bara lite och jag hade aldrig reagerat om jag inte hade sökt smärtan.
Var orloig för idag - skulle värken komma?
 
men icke! Känns hur bra som helst!
 
Nu är jag på banan igen. Men max 3 ggr i veckan.
 
:-)

Undrar om det kommer att fungera

Nu har jag löpvilat i 14 dagar.
Sköna dagar
Frustrerande dagar
 
Istället har jag styrketränat och trädgårdsarbetat
Funktionell träning med fokus balans och komplett styrka och mycket bära sten, lägga plattor räfsa löv.
 
Kiropraktorn har fått sig ett och annat besök.
Har ätit men äter inte längre Voltaren.
 
Idag är det dags att provspringa höften.
Jag längtar
Jag bävar

Rehab och crawl-kurs

Har hämtat upp mig från haveriet och är nu taggad för lite lugnare rträningsperiod med alternativ träning under främst oktober ut.
 
Funktionell löpstyrka är det som gäller.
 
Inköpt:
Balansboll och balansplatta
 
Ska göras:
Styrkeövningar på balansplatta för att få en stark, smidig och balanserad kropp.
 
Detta gäller fram till 3:e november då jag tänker börja smyga in löpningen igen (om den är smärtfri) för att påbörja satsningen mot premiärmilen i mars. Persnobästa på milen  kan det var möjligt så tidigt på säsongen? Om inte annat kommer jag att gå in i nsäta säsong starkare än vad jag någonsin varit.
 
På schemat ligger även simning vilket ska bli ett bestående inlsag i min träning från och med 7:e november. Minst en gång i veckan....kankse två...ibland. Får känna efter lite och det beror på hur löpningen käns, vinterväder å sånt.
Jag har första kurstillfället för att lära mig crawla den 7 november - ska bli superspännande. Är tagagd och ser verkligen fram emot detta.
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0