Jag trodde jag var stark
Just när jag trodde att jag var stark så dunsade jag ner på botten igen...snabbt , obamhärtigt och hårt....och det var tydligen inte särskilt svårt.... Såg magen på en av tjejerna i f-gruppen som jag skulle ha haft barn som nästan samtidigt (i sep) om jag inte hade fått MF och läste sedan ett inägg på ett forum om att en tjej som jag kämpade tillsammans med nu var i v 28...det hade jag åxå kunnat vara.
Såklart att jag är glad för deras skull...men idag kändes det...och jag var så oförberedd på det...
Såklart att jag är glad för deras skull...men idag kändes det...och jag var så oförberedd på det...
Kommentarer
Postat av: Linda
Gumman, jag följer din kamp och lider med dig för varje bakslag. Tack för besöket förresten :-)
Attans att du åker bort, vi ska till dina trakter i helgen tänkte att vi skulla ha träffats... :-(
Postat av: Anna-Bell
Hej! Hittade till din blogg från Ericas. Känner igen mig i en del av det du skriver. Jag har fått en underbar liten son genom IVF men det är klart att man ibland blir ledsen då man tänker på att han kanske inte får något syskon. Men å andra sidan; Innan han kom var jag jätteledsen. Blir det inga syskon så kommer jag att bli ledsen men aldrig så nere som jag var då. Vi har ju vår fina son nu.
Kram från Anna-Bell
Trackback
