Ode till underlivet

Snart har det gått ett år sedan mitt underliv vändes ut och in, sprack och klipptes. Det syddes och sprack igen och varade och läkte och fick klipas upp lite igen... Mina förhoppningar till ett nogurlunda återställande var små då.

Idag är jag som förrut, som innan masakern...ja nästan i alla fall. Det gör fortfarande lite, lite ont ibland vid sex...där jag har all ärrvävnad är elsticiteten inte tillbaka fullt ut..ännu (jag har hoppet kvar). Men annars känns underlivet på topp - tätt och fint ;)

Jag tror faktiskt att ag har vaginalkulorna från apoteket (och den underbara läkaren jag träffade) att tacka för en stor del av detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0