Kaffe

Har haft två kaffefria dagar. Ska följas av många fler. Minst till 24:e april.

Kaffe stressar mig och ger mig hjärtklappning.

Lägger in mig för kaffeavgiftning!


Bebisar

I söndags träffade jag en 4-veckor kille. Superfin, inget snack om saken. Men jisses vad jag var ointresserad. En lealöstrasa som jag inte såg vitsen med.

Jag kan lungt med harmoni i kvinnokroppen säga att jag är NÖJD - förut har jag trott det, nu VET jag. No more babies for me, no more längtan.

Sätter punkt!

Skönt!

Vad är viktigt?

Vad som är viktigt, vad som har betydelse blir oerhört tydlilgt när livet visar sin sköra sida. Och inte fan är det jobbet i alla fall.




Jag har analyserat mig själv och fattat vad jag behöver coach-hjälp med....

1) Säga nej! Inte bara säga nej, mena nej, faktiskt göra nej. Inte säga nej och göra ja. Jag tycker jag säger nej, säger ifrån, släpper på duktigheten, men det verkar inte gå hem.

2) Våga göra folk besvikna - se 1)
Herregud - jag tycker ju att det är jobbiht att säga nej till en offert....


Dragkamp

Det dras i mig från alla håll på jobbet. Vi är underbemmannade och jag blir överbelamrad med det ena och det andra i skaln viktigt till superviktigt till prioriterat och akut.

HJÄLP!

Tur att coach K ska prata med mig på fredag. Kanske kan hon hitta mer tid eller fler nej till mig.

Nämnde jag att barnen passar på att vara sjuka åxå?

Reflektion

Några steg tillbaka är ibland den ultimata lösningen.

Jobbet är överväldigande mycket just nu. Då blir Lillasyster A sjuk = VAB = Panik, jobbpanik. MEN man måste rätta sig efter fakta och efter att jag och mannen kommit överens om vem som är hemma när så känns det okej och lovet lugnare (även om en av mina chefer högre upp tycker att Mannen borde byta jobba, helt alvarligt alltså, så att han kan ta all vab... - vilket århundrade är han kvar i?).

Det blev nästan hela dagen hemma och jag fick adningspaus och tid till reflektion.

Förmiddagens seminarium kunde jag få referat och material från, Lunch mötet kunde grabsen sköta och andra ärende fick faktiskt chefen ta - han måste åxå få känna på att vi är kort om personal (jobbyten och barnledigheter i all ära men det ställer till det ;)
Jag blir knappast lycklilg av att alltid ställa upp och säga ja. Chefen lär inte märka av att det är personalbrist om den personal som finns vrider armarna ur led för att få det att fungera ändå.

Så nu har jag sagt ja till kunden men nej till chefen - chefen får rådda situationen och jag förbereder mitt möte som är om en kvart. I förberedane ingår viss friskvård = bloggande ;)


Målsättningar

Jag är en oerhört målinriktad person.
Jag är väldigt drivande.
Jag är en doer.
Jag levererar.
Jag sätter upp mål, höga mål.
Inte orealistiska, de är realistiska, absolut men det är mycket utmanande.
Detta är min styrka!
Detta är åxå min svaghet....Jag har en tendens att sätta upp väldigt många mål.
Tillsammans med att jag missat att det finns ett aldelles utmärkt svenskt ord som heter lagom blir jag ganska tuff mot mig själv.
Märkligt att jag kan ha sådan självinsikt men ändå vara så dålig på att lyssna på mig själv....

Egokavalkad eller forna dagars flickdrömmar ;)

Jag har lekt modell idag. Nyttigt att se sig själv så. Nyttigt att få tycka "DAM! I´m good looking!"
Ni som vet vem jag är kanske är kompisar med mig på "Fejjan". Kankse har jag som alla andra lagt in en del av egokavalkaden där?

Löpning

först känns -12 kallt, skitkallt
efter 1 km bara kallt
efter 3 km helt ok
efter 5 km ganska varmt

Bra då kör vi på 2 ggr i veckan. Är du på?

Varför nöja sig?

Varför bara adventsljustake och stjärna i fönstret när man även kan se till att håret går i julens färger?

Ja varför?

Sånu är jag en vild rödhätta (jag menar VERKLIGEN rött) med guldsslingor.

Najs!

Blodgivning tar ännu mer

Jag är en blodgivare. När jag lämnar blod svimmar jag nästan, men jag känner mig som en god människa. jag har inte speciellt högt blodvärde. Efteråt är jag tröttare än en nygravid, mer slut än en kolikungemamma, mer sliten än en marathonlöpare efter loppet. Tre dagar håller det i sig - idag är det dag 2. I går gav jag upp kl två och gick hem och sov i 2 h. Jag är stolt över att jag gick hem. Jag lyssnade på min kropp. Bra Tisalen! Kankse kan även du lära dig så småning om...

Yoga

Det var drygt tre år sedan sist....I morse var det dags igen.

Oj vad min kropp och knopp har saknat detta. Hoppas på ny fredagsmorgonvana

Veckans betraktelse - Stringtrosan

Jorå jag använder stringtrosor då och då. Vissa kläder gör sig likosm bäst med en stringtrosa.

Men efter att ha skådat nåfra stringtroserumpor på gymmet kan jag lätt konstatera att det inte är speciellt snyggt.

En vanlig dag?

Nä du, idag är det ingen vanlig dag för det är min födelsedag! Hurra, hurra, hurra!

35 minsann - inte kattskit i vällingen det inte.


Pers

Tjejmilen gav ett pers på milen: 46,40 på den faktiskt jobbiga banan.
Plats 291 av dryga 22 000 st låter rätt collt tycker jag.

Näst år hittar ni mig i resultatlistan runt 45 minuters strecket ;)

Sa jag att jag är ganska stolt över mig själv*

Hur fungerade nu Botox?

Botox är Helt klart Guds gåva till bekymmersrynkan mellan ögonbrynen!

Tyvärr är jag väldigt okänslig för allt vad bedövningar, till viss del akohol och tydligen Botox i synnerhet. Botoxen fungerar och tar men släpper efter ca tre veckor i stället för efter dryga tre månader.
Med en tuch up klarar jag mig nätt och jämnt två månader.

Det kostar ju en hel del och min ekonomi klarar absolut inte av en påfyllnad i månaden....tyvärr för annars hade jag lätt gjort det.

Under sommaren har dock rybkan blivit oerhört mycket mindre - så resultatet är åndå en stor vinst för mig - så stor att jag kommer att göra om det till nästa sommar.

Varför just till sommaren?
Jo för att jag bekymmrar mig tydligen väldigt mycket när jag kisar mot solen så om somrarna blir det som värst.

End of rapport!

Klicketiklackiteklick

Klackarna är på och skjortans struken.
Tisalen är tillbaka i vardgane och på jobbet.
Nu gäller bara att inte göra verklighet av det begynnade stressmagsåret

Semesteralkolism

Tur att semestern är över...snart...I morgon börjar vardagsverkligheten igen.

Tur att det inte ska drickas vin i veckorna längre så att skadorna från semestern hinner läka....

Visst låter det dramatiskt?
Det är det åxå!
Jag lider...det gör ont och jag måste vara omplåstrad.

När jag skulle öppna en flaska vin så satt korken riktigt, ritigt hårt. Jag skulle just ge upp men gav flaskan ändå ett försök till. Flllooop! Korken lossnade...tyvärr min nagel åxå...ja eller i alal fall halva nageln. För när korken lossnade for mitt ringfinger rakt på bältesspännet och jag bände loss halva nageln. SMÄRTA! BLOD!

Ännu dunkar fingret!

Man ska passa sig för alkoholen!

Beach 2010

Jag fick en kommentar av en vän "du har lagt en helt ny nivå på beach 2010"

Jag har inte tänkt så mycket på det....men börjar man rada upp min vår så är det faktiskt ganska extremt.

  • - 5kg
  • En tarmröntgen
  • Cancerångest
  • En colomskopi
  • En navelbrockoperation
  • En hemorojdoperation
  • En tatuering
  • En botox

Till detta ska läggas småbarn och massor av övertidsarbete.

När jag ser det så här är det ju inte så konstigt att jag mått psykiskt ganska dåligt från och till under våren...

Men viist har livetsglädjeämnen i form av resor, besök, finvänner och älskade familjen och bloggstöd gjort det hela lättare. Så är det.

Rekond 2010


Avslutad

NU har jag avslutat min tauering!

Tidsbrist = punktform

  • Härliga dagar i Gbg - tack kollegot, TACK Linda
  • Baka, baka, baka - det vankas 5 årskalas
  • Gamla finvänner i Hagaparken - I like, mer sån´t
  • Värsta grillmyset - TACK Jenny
  • Funderingar över om Botox verkligen är ngt att ha?
  • Funderingar över hur jag ska satsa på löpningen - vad är en rimlig nivå?
  • Funderingar över hur länge dett ska göra ont så fort jag blir bajsnödig?
  • Funderingar över omd et är rimligt att jobba halv tolv en söndagkväll.
  • Massor av kärlek till mina finprinsessor som just nu, SAMTIDIGT, är inne i en harmonisk period.
  • Massor av kärlek till äkta Mannen för att han är min och att han är fin

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0