Anorexia är inte min grej
Mackor på mötet - jag tittade på dem i två timmar. Tog inte. Åt mitt äpple, drack mitt kaffe.
Luch. Åt min soppa.
Kroppen skrek om hunger.
Åt två madariner.
Magen slutade kämpa, men inte huvudet. Kunde inte tänka, inte koncentrera mig. Jag tog den macka som var kvar...
Jag ser det inte som ett nederlag
Den här dagen blev för tuff...jag var tvungen att ha mer energi...så var det bara.
Förnuftet segrade över viljan
nederlag hade det varit om du glufsat i dig tre mackor redan under fm.
att äta det man planerat, känna efter, testa med frukt, fortf vara hungrig och göra ett medvetet val, det är att vara snäll mot sig själv.
Medvetna val är nyckeln! Lycka till!
Kan det inte vara så att kroppen kräver det den känner sig behöva? Jag citerar Paulo Roberto som pratade träning på radion här om dagen: "Bantning misslyckas till 100%. Det som däremot alltid lyckas är träning i kombination med rätt mat". Kan du inte prova att lägga till proteiner och fett till din mat? Du blir ju inte tjock av det, men däremot mätt! Och glöm inte att kolhydrater faktiskt behövs för att hjärnan ska fungera. För vad spelar det för roll hur smal man än är om man är korkad för att hjärnan inte får nån energi? Lycka till hur som helst, med eller utan det där extra kilot =D
