Den fysiska utmaningen

Kuratorn ringde upp... hon ställde några frågor. Jag började gråta. Hon konstaterade att det låter som om jag är trött - eller att glaset är fullt, det finns inte pats för mer. Och precis så känns det.
Hon sa åxå att hon har väldigt lång väntetid längre väntetid än vad jag behöver "Prova och ring Familjecentrum"

Jag ringer familjecentrum, men de kan inte hjälpa - de hjälper bara med relationsproblem i familjen. ´"Prova att ringa husläkaren"

Så var jag tillbaka där jag var förra veckan, men jag ringer - de ska ringa kl 15.35.

Jag gråter, ringer Mannen. Han förstår att det är jobbigt. Han tycker att jag är duktig som ringer...

Fán vad det är tufft.

Försökte förklara för Storasyster A nyss varför Mamma gråter, varför Mamma skriker. Förklarde om tummam som är full, somrinner över. Att jag måste få hjälp att öppna kranen så att det finns plats.
Jag har världens klokaste femåring. Som förtår, som pratar, som vet. Fan vad jag älskar henne!