Den fysiska utmaningen

Känns lite fel att känna så....men jag är så innerligt less på att vara hemmafru/ mammaledig nu. På att ta alla konflikter, ta han om hemmet och allt planerande och fan och hans moster. Jag vill kunna dricka en kopp kaffe och bläddra i en tidning, jag vill kunna gå på toaletten med stängd dörr och utan en unge i knät. Jag vill slippa gnäll, skrik och panik och kläng.  Jag vill vara jag, vara vuxen och prata vuxensaker med vuxna, vuxenskaer som inte handlar om barn. jag vll ha örhängen och halsband skjorta och snygga brallor och skor med klack....Den 5:e oktober är snart här men åxå långt borta.

Jag vet förstås att den här tiden inte kommer tillbaka....och att jag kommer att ha panik sista mammaldiga veckan och att jag sedan kommer att längta tillbaka till den här tiden...men nu längtar jag mest efter att få äta lunch ifred utan att ha pasta och ris flygande kring öronen.